Dag: 4 september 2018

En kompis dåvarande pojkvän skickade med mig en kväll (jag var 14, han 18). Han frågade om han kunde komma hem till mig en stund medan han väntade på skjuts hem, vilket jag sa att han kunde med tanke på att han på den tiden var en ganska bra kompis till mig. Inte visste jag att den stunden skulle bli nästan fyra timmar, och inte visste jag att han var full.

Ensam hemma var jag då han kom, och redan från början märkte jag att något var fel, och att han var full förstås. Det visade sig att min kompis hade gjort slut med honom samma kväll och nu ville han göra henne avundsjuk – med mig. Jag förklarade att jag inte ville, och framför allt inte då det handlade om min kompis. Han var väldigt på och tafsade på mig, drog ner mig så jag satt i hans famn och försökte få mig att göra saker med honom i mitt eget hem. Jag var väldigt rädd, och frågade gång på gång om inte hans skjuts var här snart.

Nästa dag vaknade jag till meddelanden om varför jag ”försökt hångla upp honom” och hur jag ”kan göra så mot min egen kompis”. Jag förklarade att det inte alls hade gått till så, men det vägrade han tro på. Han skickade hela den dagen otroligt fula saker till mig, och så personligt att jag blev tvungen att blocka honom. Rädd var jag för att göra det också, eftersom jag visste att jag skulle behöva se honom i kompiskretsar igen.

Runt en månad gick innan jag behövde se honom igen, och (full även då) verkade han väldigt ledsen över hur det hade blivit så efter många om och men gick jag med på att avblockera honom. Ett tag kändes allt som tidigare, medan vi ännu var kompisar, men jag började snart bli obekväm av hans meddelanden igen.

När jag började gymnasiet ville han väldigt gärna träffa mig eftersom jag nu spenderade mina dagar mycket närmare hans lägenhet. Jag sa hela tiden att jag var upptagen, och de gånger han frågade om jag ville ha skjuts hem skyllde jag på annat. Varje gång jag sagt nej blev han sur och arg. Till sist gick det igen så långt att jag fick blocka honom. Han hittade andra sätt att höra av sig till mig, men när jag inte svarade längre gav han upp efter ett tag.

Kan inte vara tyst mer.

Var börjar man? Eller kanske man bara radar upp skiten så får ni välja själv i vilken ordning ni vill läsa;

* En väldigt nära släkting man växt upp med som var pedofil?

* De äckliga jävla idioterna från ett ”fotbollslag” som valde att lura i mig sprit för att sen våldta mig i tur och ordning tills jag svimmade av och vaknade upp i mina egna spyor och blod?

* De dumma gubbslemmen som kladdar på en t.ex på krogen/färjan osv fast man klargjort FLERA tydliga NEJ?

* De som jag inte eller knappt känner som sitter o skickar snoppbilder och vill att jag ska komma och ligga?

* Pojkvänner som går i taket när man vägrat gå med på ”tjatsex”?

* ”Chefen” som tror att man vill fortsätta jobba kvar trots tjat om både sex och en sjujäkla svartsjuka som han inte ens har rätten att ha?

DETTA, mina vänner, är bara en LITEN del av mitt liv. Började på tok för tidigt i mitt liv och ännu får man mer eller mindre dagligen stå ut med påtryckningar. FY FAAN FÖR ER JÄVLAR. Och för att poängtera för de som kan få ett sårat ego – har du inget fel gjort, så bör du heller inte ta illa vid dig. Men tyvärr, allt jag räknat upp, och mer, har gjorts av fega jävla män som får en liten stunds ego-boost av att ha satt ärr i mitt liv förevigt.

Igår på tinder började en kille skicka åt mig. Jag förstod att han direkt var ute efter en sak och sa kort och koncist att jag inte är intresserad och att han får ha en fortsatt trevlig kväll. Då säger han ”Din lilla ryska hora gå bort från tinder då hahaha du hade älskat att knulla för ryskar är galna i sängen därför jag skickade” ”Ni älskar sex det är bara du som är konstig, jävla äckliga människa”, ”Ja jag hade kallat dig hora så som du sa att jag bara vill ha knull. Men jag hade inte gått den vägen för att förstöra ditt rykte framför ett helt samhälle eller förstöra ditt sätt att hämta levebröd.”, ” Du har psykiska problem”.

Denna person är snart nyutexaminerad läkare, stackars patienter säger jag bara…

Jag kommer ännu ihåg den ena natten för nästan två år sedan. Jag var ca 16 år gammal och gick i gymnasiet. Den här specifika natten sov jag med min yngre bror. Detta pågrund av renovering i hans rum. Vi hade ju sovit tillsammans många gånger, på resor, på stugan och vanliga nätter, för vi var ju syskon. Jag somnade runt 23, vilken natt som helst. Men under natten vaknade jag av att jag kände någon röra mig i underlivet. Jag lokaliserar mina egna händer, och hittar dem vid sidan av min kropp. Då slår det mig att det är ju min bror som fingrar mig. Han var 13… Och panikslagen slår jag upp mina ögon och skriker åt honom att gå därifrån, vilket han gör, utan att säga något om det som nyss hade skett. Jag grät mig till sömns den natten, och var verkligen livrädd. Det går ungefär en vecka, och renoveringen i hans rum fortsätter så han är tvungen att sova med mig. Jag tänkte okej jag får ligga på sidan hela natten, kanske han inte rör mig denna gång, men trots detta tog det mig många timmar att somna. Även denna natt vaknar jag till att han verkligen har sina fingrar i mig. Jag sparkar ut honom ur min säng, springer till badrummet där jag låser in mig och jag däckar på golvet med rödgråtna ögon.

Jag kommer ihåg hur min mamma förde mig till skolan dagen där på och hon frågar mig varför jag är bitter och tyst. Då berättar jag för henne att min lillebror rört mig, min mamma frågar då hur jag menar, och jag säger att han rörde mig där nere. Hon säger då ’’men de är ju sånt tonårskillar gör, de vet inte riktigt vad de håller på med’’. Jag kände verkligen mitt hjärta falla till marken, hur kunde inte min egen mamma ta detta seriöst. Hon verkade tycka att de var okej för hennes son att röra hennes dotter.

Jag berättade även detta för min pappa ungefär ett år efter incidenten, och han sa att han visste om det. Jag sa då något i stil med ’’men de är ju inte okej på någon nivå’’, och då kommer det oförrättade svaret ’’jo men asså de är ju så killar i den åldern är, de vet inte riktigt hur de ska handskas med allt som har med puberteten och tjejer att göra’’. Ännu en gång upplever jag en förnekelse av mina föräldrar. Nu vågar jag inte berätta detta åt någon eftersom jag är verkligen så rädd att ingen skulle tro på mig. Han är trots allt min bror, och sånt ska inte ske. Inte på någon nivå som helst, jag ska inte behöva vakna upp mitt i natten av att någon rör mig, vara rädd för att sova. Jag har absolut inte haft bra kontakt med min bror efter detta, och kan inte rå för att jag är arg på honom nästan varenda gång vi ses eller pratar.

I min lilla hemstad fick jag under min skoltid uppleva tre manliga lärare som inte uppförde sig korrekt gentemot flickor. Två av dem jobbade på högstadiet. Den ena sa underfundiga kommentarer som kunde tolkas på olika sätt, blinkade även på ögonen åt flickorna och ”hade sug i blicken”. Den andra läraren hade ett vikariat på högstadiet men fick faktiskt avgå då han hade fällt en kommentar åt en flicka som gjorde rektorssak av det hela, minns inte nu var det var men något med sex iaf.

Den tredje mannen mötte jag på gymnasiet. Han hade något äckligt i blicken, ägnade väldigt mycket uppmärksamhet åt flickorna, speciellt de med stora bröst. Han kom alldeles för nära och vidrörde alltid vid en då man pratade om något. På fester bjöd han upp och tafsade på dansgolvet. Han har även skickat sms till flickor efter att de tagit studenten och frågat om de vill ses. Ryktet säger att han nyligen haft ett förhållande med en elev, eller om det var precis efter att hon tagit studenten.

Det är för jävligt att män utnyttjar sin maktposition gentemot tonårsflickor. Det är inte lätt att berätta, tänk om han inte får sparken? Tänk om man tvingas sitta på hans lektioner i två år till? På min ort fanns det inga andra skolor att välja mellan.

Fint att dammen brast. Jag har flera egna erfarenheter från gångna årtionden. Inga stora hemskheter, men en del mycket tråkiga, som: en överordnad man på firmafesten som blev avvisad (han var full, men kom ihåg) och senare spred falska rykten om mig, vilket påverkade karriärmöjligheterna på mitt dåvarande jobb – nästan. Det var pinsamt att korrigera. En hel del mindre incidenter just i jobbet var jobbiga, verkligen.

Det här är en underbar revolution och jag vill ju vara med, men jag är rädd för att förminskas. Trots att berättelserna är ute och upproret likaså, vill jag berätta, om jag får?

En gång i tiden var jag oskuld, oskyldig, visste inte så mycket om kärlek och sex och sånt, jag drömde mest om sånt jag såg i tv och film. Sen träffade jag en man som inte var så mycket äldre men han visste lite mer.

En gång hånglade vi och mitt i allt blev det för mycket så han drog av mig byxorna, och så tog han min oskuld. Jag sa inget. Jag sa inte nej, jag sa inte ja. Att jag hånglade betydde inte att jag var redo.

Men han gjorde det ändå. Efteråt betalade han för ett dagen-efterpiller och sa förlåt.

Men han gjorde det ändå. Tog min oskuld mot min vilja. Det har tagit mig många, många år att acceptera att det hände.

Jag är nyförlovad och vi hälsar på hemma hos mina föräldrar. Vi sover i rummet intill min far. Jag har somnat men vaknar av att min fästman har sex med mig. Jag är skräckslagen och kan inte fatta att detta händer, jag kan inte skrika eller göra motstånd eftersom jag då väcker mina föräldrar. Jag är förstörd, min tillit är förstörd och har aldrig berättat detta för någon. Han ber om ursäkt, vi gifter oss och det händer inte igen. Vårt äktenskap höll inte många år.

En ingift morbror kommer hem till mig eftersom han var på affärsresa i min stad. Han erbjuder sig att ha sex med mig eftersom jag är ensamstående mamma. Han har alltid varit obehaglig, alltid kramat om en lite för hårt ända sedan jag var liten flicka. Jag ber honom gå omedelbart och jag träffar honom enbart några gånger till vid sk ”måste”-tillställningar. Jag ignorerar honom varje gång, men så förnedrad jag ändå känner mig.

I somras tog en fd manlig kompis kontakt med mig. Jag frågade genast om hans äktenskap var bra eftersom annars kunde han lika gärna glömma att ha kontakt med mig. Han säger att allt är bra med hans fru, att han bara  ville träffas igen och prata minnen, att han kontaktat flera andra gamla vänner. Vi äter lunch ett par gånger och rings och pratar minnen. Allt verkade bra tills i höstas tills första sex-meddelandet kom. Jag bad honom genast sluta för jag har absolut noll-tolerans när det gäller sånt. Han ber om ursäkt, skyller på groggar. Efter en del dividerande hit och dit ger jag honom en ny chans. Allt går bra i 1,5 månad, sen kommer nästa meddelande. Meddelar honom då att jag inte tolererar detta mera och ber honom att aldrig mera kontakta mig. Sen kom några riktigt vidriga meddelanden. Jag blockerar honom på telefon och hoppas jag aldrig behöver se honom igen. Tyvärr kan våra vägar korsas ute i samhället ibland. Detta är en pensionerad industriledare inom ett av Finlands största företag.

Jag hade för ett antal år sedan en fling med en arbetskamrat. Vi hade haft sex en eller två gånger, jag minns inte längre, men han var rätt hårdhänt i sängen på ett dåligt sätt och jag gillade det inte, hade riktigt ont efteråt. Ändå gillade jag honom lite och tyckte det var mysigt att umgås, så därför var jag hemma hos honom och kollade film en kväll. Jag minns inga exakta detaljer, hade druckit lite men var inte full. Hursomhelst förstod jag i något skede att han nog ville ha sex igen, men jag ville inte förstöra stämningen med att börja förklara att jag inte ville, eller varför jag inte ville ha sex (detta känns dumt nu i efterhand, men jag var ung och van med inställningen att jag måste ha sex med män för att de ska tycka om mig), så jag låtsades somna, för jag ville gärna sova tillsammans även om jag inte ville ha sex. Det tog inte länge innan hans hand sökte sig ner innanför mina trosor (om jag inte missminner mig hade jag mjuka shorts och en t-skjorta på mig) och han började smeka mig, troligtvis i hopp om att jag skulle vakna så att vi kunde ha sex. I det ögonblicket frös jag till is, jag kunde inte fatta att han höll på och tafsade på mig medan han trodde att jag låg och sov! Jag vände mig på sidan för att han inte skulle komma åt mig, men då började han mycket försiktigt – som om han försökte att inte väcka mig – dra ner mina shorts, vilket bara gjorde mig ännu mer panikslagen och handlingsförlamad. Han trängde in i mig och utförde sitt, också nu mycket försiktigt, som om han inte ville väcka mig, tills han var klar. Då vänder han sig om och börjar sova, medan jag ligger där med tårar i ögonen och shortsen halvvägs ner till knäna. Det tog säkert två timmar innan jag vågade röra mig. Jag försvann därifrån innan han vaknade nästa morgon. Jag träffade honom nästa dag på jobbet, han flinade och sa ”du somnade visst och missade slutet på filmen?”. Jag tvingade fram ett skratt, men förmådde mig inte säga något. Förklarade senare för honom att jag inte ville träffas mer, men vågade inte säga varför. Jag kämpar än idag med skuldkänslor. Jag var där och kollade film. Jag var vaken men jag gjorde inget. Jag låg bara stilla och sa inte ett ord. Jag har vet att han inte har rätt till min kropp fastän vi hade haft sex ett par gången, fastän jag låg i hans säng och fastän jag inte var fullt påklädd. Och ändå känner jag mig skyldig.

Jag var på en efterfest hos en man som är lite äldre än mig. På plats var också en annan man som också är betydligt äldre än mig, samt några andra människor. Vi vara alla rätt fulla. Den äldre mannen föreslår i något skede att jag ska komma och sitta i hans famn. Jag var inte intresserad av honom men av någon orsak gjorde jag det ändå. Minns inte om det var för att det inte fanns några lediga stolar eller om jag bara gjorde det. Det tog inte länge innan hans fingrar sökte sig ner innanför mina byxor. Jag minns inte hur jag reagerade, blev nog mest förvånad, men flyttade åtminstone bort hans hand upprepade gånger. Lite senare ville han att jag skulle följa med honom in på toaletten. Jag ville inte, men han tjatade och påstod att han bara ville prata om något, och i mitt påverkade tillstånd orkade jag till slut inte säga emot och följde med honom in på toaletten. Han började dra ner mina byxor och ville ge mig oralsex. Allt gick så fort och jag försökte säga nej men han bara fortsatte. Till slut lyckades jag lugna ner situationen genom att skarpt säga nej och knuffa bort honom. Jag gick ut från toaletten. Efter det ville jag bara därifrån, och när jag skulle gå hem följde han med mig ut i trapphuset. Där tryckte han upp mig mot väggen och tryckte in tungan i min mun. Jag försökte vända bort huvudet och få avstånd mellan oss men han fortsatte och ville att jag skulle komma hem till honom, han skulle bjuda på en drink och jag skulle inte ens få honom i säng fastän jag försökte. Till slut lyckades jag övertala honom om att jag måste hem och sova, att jag skulle jobba nästa dag, och gick därifrån. Kände mig så äcklad nästa dag på jobbet att jag inte visste vart jag skulle ta vägen, var rädd att jag skulle stöta på honom för jag visste inte hur jag skulle reagera. Han bad senare om ursäkt för händelsen, han var full och menade inget illa. Jag log och nickade.

Såhär förlorade jag min oskuld.

När jag var nitton var jag på en fest hos ett killgäng vi brukade hänga med. Jag var lite interesserad av en av killarna, men ingenting hade hänt mellan oss. Det söps rejält på dessa fester, och även jag söp mig rejält full. Så full så att jag inte mindes något av kvällen, när jag  morgonen därpå vaknade upp i ett sovrum utan trosor. Jag var förundrad, vad hade hänt? Mina tjejkompisar sade att jag hade hånglat med X, vilket jag tyckte var konstigt eftersom jag ju var intresserad av Z. Nästa dag skickade jag ett sms till X och frågade vad som hade hänt. Han svarade att jag inte behövde oroa mig, att han inte hade kommit inuti mig. Jag var förvånad; hade vi alltså haft sex? Jag hade en total blackout, mindes ingenting. Jag kunde ju inte ha gett mitt samtycke om jag var så full. Andra gånger när jag druckit så mycket brukade jag alltid somna. Jag hade varit oskuld innan den kvällen, och jag alltså förlorat den utan att själv vara medveten om det. Jag var ung och insåg inte allvaret i händelsen, och i många år skämtade jag t.o.m om att jag inte mindes hur jag förlorade min oskuld för att jag varit så full. Först på senare år har jag insett vad som hände; att jag blev utnyttjad av V som inte bara tog min oskuld utan mitt samtycke, utan det även utan att skydda sig (och mig). Jag skäms över händelsen, fast jag vet att jag inte borde.  Fast jag själv ingenting minns av den kvällen, kommer aldrig att glömma hur min oskuld togs ifrån mig.