Det här är en underbar revolution och jag vill ju vara med, men jag är rädd för att förminskas. Trots att berättelserna är ute och upproret likaså, vill jag berätta, om jag får?
En gång i tiden var jag oskuld, oskyldig, visste inte så mycket om kärlek och sex och sånt, jag drömde mest om sånt jag såg i tv och film. Sen träffade jag en man som inte var så mycket äldre men han visste lite mer.
En gång hånglade vi och mitt i allt blev det för mycket så han drog av mig byxorna, och så tog han min oskuld. Jag sa inget. Jag sa inte nej, jag sa inte ja. Att jag hånglade betydde inte att jag var redo.
Men han gjorde det ändå. Efteråt betalade han för ett dagen-efterpiller och sa förlåt.
Men han gjorde det ändå. Tog min oskuld mot min vilja. Det har tagit mig många, många år att acceptera att det hände.