Dag: 5 september 2018

Detta hände mig förra hösten. Några kompisar skulle spela på en pub och före konserten satt jag med dem vid deras bord. När det blev dags för dem att gå upp på scenen blev jag ensam kvar vid bordet och efter en stund kom en okänd kille och satte sig mitt emot mig. Vi började prata och jag vet inte hur, men mitt i allt började han berätta för mig om vad han skulle göra med mig om jag varit hans flickvän. Bl.a. kom det en detaljerad scen som beskrev sättet på hur han skulle ha sex med mig. Jag var ganska full och tanken på att gå iväg slog mig inte utan jag satt kvar och lyssnade på hans fantasier. Senare uppmanade han mig att sätta mig bredvid honom och lyfta upp armarna i luften. Men jag frågade varför, vad skulle han göra? Han sade att han skulle ha dykt med ansiktet mellan mina bröst. Till sist gick jag iväg och kände mig äcklad flera dagar efter händelsen. Varför hade jag lyssnat på hans äckliga fantasier om mig? Jag kände mig dum och smutsig.

Har blivit påtafsad flera gånger, och fastän man sagt nej, så lyssnar de inte. Här kommer en kort roman om en del av mina erfarenheter. Dom flesta har jag aldrig tagit upp med någon..

Minns ett fall när jag gick i andra klass, alltså var jag 8 år gammal. Under skolskjutsen kom det en kille som gick i nionde klass och var alltså ungefär 15 år gammal och satte sig bredvid mig i taxin. Han började berömma mig och frågade flera gånger ifall jag hade pojkvän, och då jag svarade nej. Han frågade vidare ifall jag ville ha en pojkvän. Detta höll han på med hela resan, och ingen kom emellan. Ingen såg hur obekväm jag var i situationen.. Jag kunde inte se äldre ut än vad jag var. Det var 2001-2002 och jag klädde mig som ett barn då.

Ett annat fall som hände under de åren jag åkte med taxi till skolan i lågstadiet, var då en pojke som kom och satte sig bredvid mig i bilen. Efter att bilen startade från deras gård, stack han handen mellan benen på mig. Min reaktion var att dra hans hand snabbt bort, och ingen märkte det då vi satt längst bak i bilen. Kände sånt obehag och skämdes massor efter det..

Ända sen jag var 11-12 år och vi fick internet minns jag hur män brukade tala med mig på msn och på chattrum. Jag ljög aldrig om min ålder, och då äldre män (20+) började tala med mig brukade jag alltid börja med att påpeka om deras ålder. De brukade trösta mig med att säga att ”nog kan man väl ha en normal diskussion?”, vilket fick mig att känna mig dålig ifall jag skulle ha tackat nej bara på grund av deras ålder. Först var de hur trevliga som helst, men sedan började de alltid att försöka locka mig till att skicka bilder, eller visa något på webcam. Kan inte ens räkna antalet gånger jag gått med på att ha webcamen på med någon och de har visat kuken istället för ansiktet.. och där sitter ett barn, och undrar varför man inte kan diskutera normalt med någon, varför ens sällskap inte räcker till utan männen alltid kräver mera.

En av männen som trakasserat mig via msn eller chatten (minns inte helt hur det gick till) fick mitt telefonnummer någonstans ifrån, och han ringde mig. Jag var kanske 12 år, och han närmare 20 om jag minns rätt. Han försökte ha telefonsex med mig. Han beskrev åt mig hur hård hans kuk var och frågade vad jag ville att han skulle göra åt mig ifall han var med mig face to face.. det som jag minns var hur i panikslagen jag var över att någon i min familj skulle få veta. Mina svar åt honom var ”nej”, ”sluta” helt samma” ”lägg av” osv.. jag var rädd. Han frågade flåsandes vart jag ville att han skulle komma, och jag skrek åt honom ”i roskisen!” Och lade på luren.. jag var dödsrädd att han skulle ringa mig på nytt, eller att han skulle försöka hitta mig..

Då jag var 18 år ”hade jag juttu” med en man som var några år äldre än jag, och som jag jobbade med i sidan om skolan. Vi brukade ses alltid nu och då utanför jobbet, tills han berättade att hans pappa bor nära var jag bodde. Jag försökte få arrangerat så att vi kunde ses under den tiden han var på besök där, men han var väldigt upptagen enligt honom. Jag råkade bryta min hand under den tiden han var hos hans pappa, och han verkade inte bry sig så mycket. Jag var ändå en idiot, och gick med på att träffa honom då han sade att han var ensam där en kväll. Vi satt på en soffa och kysstes lite, sedan började han kyssa min hals. Han började öppna mina byxor, och då sade jag första gången nej. Han förde mig ändå till hans säng, och fortsatte kyssas där. Jag sade flera gånger nej, men byxorna kom av. Där låg jag med handen i paket och mittemellan runt nacken, jag kände mig kraftlös. Han började våldta mig, fastän jag flera gånger sade nej. Till slut tänkte jag att allt är över snabbare ifall jag håller käften fast. Han slutade då hans pappa kom hem, jag rusade in på toaletten för att torka bort sperman (ja, han kom in i mig), och rusade ut.. vi har inte sett varandra eller talat med varandra efter det..

Episod 1: Skribaläger, mitt första sommarjobb som hjälpledare. Mycket sång och skratt och ungdomsledaren charmade alla, karismatisk, snygg, det var något vilt över honom. Han skulle gifta sig om några veckor och vi tyckte hans blivande fru var vacker. Plötsligt en dag ute på gården började han tafsa på mig, klädde hafsigt av mina shorts och trängde mig in – nästan utan att jag hann se det hända. Efter det var jag fast: han skulle skvallra om jag sa ett ord åt nån. Jag skämdes så förfärligt men jag vågade aldrig säga nej. Värst var det när han tog mig i kapellet! ”Gud förlåter”

Episod 2: Bänkskuddardag, vi drack sprit från morgonen till kvällen då det var middag och fest med övernattning. Jag satt på golvet och diskuterade framtida studiemöjligheter med min hissalärare. I något skede slocknade jag. Följande scen var när jag vaknade i en säng av att hissaläraren höll på att klä av mig. Jag lyckades rycka mig loss och gömma mig, och efteråt berättade klasskamraterna att han hade blivit galen av att bli avbruten så han slog sönder en massa möbler…

Episod 3: Jobbfest på segelförening. Jag var helt ny på jobbet. Min chef hade riggat upp ett tält och försökte locka in mig i tältet. Han förlät mig aldrig för att jag inte gick med på att ”invigas” i mitt nya jobb och idag, mer än fyrtio år senare händer det att jag drömmer att han hämnas och inte ger mig jobbet jag har blivit lovad. Metoo-kampanjen har rört om i det undermedvetna.

Episod 4: Morgontur på radionyheterna. Klockan är kanske fem. En av kollegerna drog in mig på en toalett och försökte tvinga sig på mig: ”Du vill ju, jag vet att du vill”. Också denna gång klarade jag mig med blotta förskräckelsen.

Episod 5: Den kände ordföranden för ett stort finlandssvenskt förbund försökte få mig i säng på en konferens. Ingen fara, jag är ”stor flicka” och brukar klara mig undan, så också nu. Efter en tid började jag få flämtsamtal till jobbet och jag kopplade genast till förbundsledaren. Telefonen ringer, det är tyst, så börjar personen i andra ändan flämta och stöna. Det är jätteobehagligt.

Episod 6: En helt främmande man ringer upp och stönar. Det upprepas flera gånger. Så säger han på finska att han kan se mig och kommenterar min klädsel. Av alla mina upplevelser var ändå den här, den allra värsta! Att inte veta vem det är som tar sig in i mitt huvud med sitt runkande, att inte veta varifrån hotet kommer, om det kan bli fysiskt.

Slutsats: Jag har inte burit de här händelserna med mig. Jag har inte traumatiserats, tvärtom kanske härdats. Jag kom inte ihåg dem när kampanjen började, men mitt undermedvetande plockade fram dem ur minnets gömställen. Inte i något av ovanstående fall har jag varit med på noterna (inte ens episod ett som faktiskt pågick ganska länge) och de har handlat om maktutövande (dubbelt sådant i den första episoden där dessutom Gud var inblandad) och förnedrande. I samtliga fall har jag burit skam men förträngt händelserna effektivt. Den första episoden anmälde jag till församlingen, 45 år senare när ungdomsledarens försyndelser vandrade i pressen.

All sexuell uppmärksamhet som är oönskad är fel. Jag hoppas att dagens unga pojkar och flickor blir mera lyhörda för vad de själva vill och vad motparten vill. Den här kampanjen är otroligt viktig, men den kan också slå fel och tolkas fel av t ex de unga. Ni som är aktiva i den finlandssvenska kampanjen: skriv positivt om sex och samliv som en motvikt mot allt detta hemska. Sex är det finaste vi har – glöm inte det budskapet! Kampanjen visar att sexuella handlingar också kan vara det fulaste vi har!

Min första pojkvän försökte konstant pressa mig till att ha sex med honom, men jag sa gång på gång att jag inte var redo. Han vägrade respektera detta och försökte gång på gång när vi umgicks att trycka ner sina händer innanför mina byxor och mina händer innanför hans. Jag var femton, oskuld och mycket obekväm i hela situationen – jag var rädd för att bli lämnad så jag lät honom ta på mina bröst fast jag egentligen inte ville. En dag hade hans mamma köpt kondomer åt honom eftersom hon ”inte ville bli farmor ännu”, jag fortsatte med att gång på gång säga att jag inte ville. Han försökte till slut ge mig skuldkänslor för detta. Det gick så långt att han till och med suckade och sa att han skulle lämna tillbaka dem till sin mamma och säga att det var ett onödigt köp, att han ändå inte fick nåt.

Än idag, flera år senare, är jag glad över att jag inte sa ja, men jag mår fortfarande dåligt över alla gånger han försökte tvinga sig på mig och lirka fram ett ja genom att säga att ”alla andra gör ju det, älskar du mig inte?”.

Jag är 8 år på en liten ort. På ett barnkalas vill några av killarna att vi ska leka porrfilm i en lada.   

Jag är 14 år. Sent på natten på en fest lägger en 17 år äldre kille på en porrfilm samtidigt som han med en hand ståndet upplyser mig om hur inspirerad han blir att göra samma saker med mig.

Jag är 15 och sommarjobbar i en glasskiosk. En far köper glass till sin gnälliga unge och undrar i förbifarten om inte jag har blivit väldigt bra på att slicka på pinnar när jag står där hela dagen.

Jag är 16 år. På en fest på en sommarstuga har det blivit några öl för mycket och jag har lagt mig att sova i gästhuset. Jag vaknar av att min pojväns mycket äldre kompis tafsar hårdhänt på mina bröst.

Jag är 17. På gymnasiken skämtar de manliga lärarna högt om vem av tjejerna de vill ge sin (innebandy)klubba till.

Jag är 18 och på väg hem från gammeldansen. En främmande man följer efter mig, klättrar upp till mitt fönster och runkar därefter i snön utanför medan jag inte vågar lämna sängen.

Jag är 22 år och drygar ut studiestödet som servitör. På ett uppdrag på en firmajulfest för ett större finskt bolag håller jag en bricka med champagneglas medan en ganska förfriskad äldre man med en fast hand på min rumpa flåsar i mitt öra en utförlig beskrivning av hur han tror att mina bröst hade sett ut om han hadde hällt all champagnen  över mig. Kanske kunde jag tänka mig en tur på hans hotellrum senare?

Jag är 25 år. En full killkompis har svårt för att ta ett nej. Med stor kraft trycker han upp mig mot en vägg samtidig som han sticker in sin tunga i min mun och tar mig på brösten. Jag tröstade honom efteråt.

Jag är 26 år och har fått ett förtroendeuppdrag i en organisation. På middagen efter årsmötet känner jag en ivrig fot återkommande gånger treva sig upp under kjolen. Omringad av olika personer och osäker på vem förövaren är griper jag tag i foten och drar av en löst sittande sko. En man skriker. Jag skriker tillbaka. Han kallar mig hora. Jag tar med mig skon och går. Han kommer inte på nästa möte.

Jag är 28 år. Jag är singel. Efter en misslyckad första dejt följer månader av meddelanden med bilder av eregerade penisar och beskrivelser av vilken jävla hora jag är.

2017 är jag 32 år gammal. I dag fick jag en komplimang av min äldre manliga kollega för hur vackert dagens outfit satt över min rumpa.   

Jag är så van med män som beter sig skit att jag egentligen inte reagerar på det längre, trots att det känns obehagligt. Första gången jag blev utsatt minns jag bäst. Jag var 13 år och gick i högstadiet. Vi var på ett museibesök med klassen och var vid garderoben för att lämna jackorna. Jag var klädd i svarta over knee strumpor och en svart kjol. En av killarna i det ”coola gänget” kom plötsligt och satt handen under min kjol och han och hela hans gäng skrattade. Jag minns att jag hade mens då. Kände mig jätte smutsig och fattade ingenting.

På nattklubbar har jag varit med om det vanliga tafsandet och flåsandet. Jag har också fått höra av en kille att han vet att ”jag är bra i sängen.” Att han kan se det på hur jag dansar.

I mediebranchen kan jargongen vara ganska grabbig ibland. På min arbetsplats var det värre förr men i takt med att medarbetarna föryngrats har det blivit bättre. Det finns ändå kvar en man som fortfarande håller på. Han har t.ex. skickat giffar på kukar åt mig bara för att kunna se min reaktion (öppet landskap och vi ser varandra från våra arbetsstationer). Han brukar kramas, vilket är okej, men han håller om för länge och släpper inte taget fast man själv släpper. Det känns obehagligt. Han brukar också fråga om jag dumpat min man redan så vi kan bli tillsammans. Detta bara några exempel på vad han sagt/gjort. Allt detta är humor från hans sida men jag skrattar inte. Har lyssnat på detta i flera år.

Har ett flertal gånger som kurvig kvinna fått kommentarer om både mina bröst och min rumpa. Främlingar som tar på mig på krogen, ger mig äckliga blickar på stan, pussar i luften mot mig. Äldre manlig släkting som har slagit mig på rumpan när jag var runt 12 samt kommenterat att jag är så utvecklad för min ålder.

Har under mina singeldagar också haft en del one night stands. Gick hem med en kille och sa verkligen flera gånger att jag inte ville ha sex, bara sova och mysa lite, för att jag hade mens samt var ganska sexuellt oerfaren. När vi kom hem till honom kastade han sig över mig med händer överallt. Sa flera gånger att jag inte ville ha sex, han blev arg och sa ”att man ju måste fatta vad man ger sig in på när man går hem till någon”. Gav till slut efter och hade sex. Hade sån ångest över detta flera månader i efterhand, och det var bara andra gången i mitt liv jag hade sex.

Nåt år senare gick jag igen hem med en kille som var trevlig och snäll fick jag höra av kompisar men som jag tyckte var lite väl på. Ändå slutade det med att han kom hem till min lägenhet, och vi hade sex. När han kom kände jag att något var fel, kondomen hade försvunnit. Han påstod att det skett i misstag men verkade inte alls bry sig och var väldigt lugn. Han gav mig 20 euro för ett dagen efter piller och gick hem. Kände mig smutsig och korkad, för att jag inte hållit koll på kondomen. Var extremt rädd för att ha fått nån könssjukdom och hade panikattacker flera gånger över saken.

Jag blev våldtagen nu under hösten. Den som våldtog mig var min ex-pojkvän, nationsaktiv, föreningsaktiv, överlag social, musikalisk person som kallar sig feminist. Vi hade varit tillsammans i nästan ca 1,5 år men förhållandet tog slut för nästan ett år sedan.

Det var efter en fest och han följde mig hem även om jag i fler timmar gråtande bad honom att lämna mig i fred. Min 20 min hemresa från salutorget sträckte ut sig till 3h. Till slut vid min dörr tvingade han sig in i min lägenhet och började kleta på mig. Jag slogs och sparkade, sa nej och sa till honom att sluta. Tyvärr var han starkare än mig och lyckades hålla tag i båda mina armar samtidigt som han pressa isär mina ben även om jag sparkade. Sen när han började ha sex med min kropp så fick jag panikattack och började hyperventilera. Eftersom jag fick så svårt att andas och han pressa ner mig mot sängen, började jag i panik klösa honom för att komma loss. Vid nåt skede släppte han sitt grepp och jag kom upp och satt mig vid sängkanten. Jag gick in till mitt badrum och började gråta och fundera över vad som just hänt. ”Det kan ju inte vara en våldtäkt, den person som gett mig trygghet skulle ju aldrig göra mig illa på det här sättet?” Så jag väljer att klä på mig det jag hittar i mitt badrum och går tillbaka och lägger mig bredvid min sovande övergripare. Vaknar av att han börjar kleta igen, antar att han blev besviken över att han inte fått slutföra sexet på natten innan panikattacken kom. Så jag kämpar emot igen, säger till honom att sluta, men tillslut ger man bara upp när man förstår att det kommer hända pånytt. Så han våldför sig på mig igen och jag har aldrig känt mig så tom.

För mig har detta varit speciellt svårt och overkligt när jag litat på personen och jag hade svårt att koppla ihop våldtäkten med den människa jag varit tillsammans med. Dom som känner honom skulle inte kunna ana att han våldtagit någon, han ger skenet att vara snäll och humoristisk. Eftersom det var jag som tog initiativet och gjorde slut med honom, satte det igång processen att han skulle förfölja mig, skicka arga, hotfulla meddelanden blandat med kärleksförklaringar, samt oprovocerat bli våldsam och slänga möbler under fester på föreningens klubblokal. Så jag känner att jag på någon nivå borde ha förstått vad han var kapabel till.

Just nu går jag mest runt och är rädd, ledsen, arg och hämndlysten, men behärskar mig så gott det går. Får oftast någon form av panikattack när jag ser honom, men låter inte det stoppa mitt dagliga liv eftersom jag samtidigt är så jävla arg och inte vill låta honom påverka mig. Han förnekar händelsen och beter sig som om inget hänt.

Jag gick i 5-6an då killarna i klassen fick för sig att börja tafsa på flickorna. Allt från slag på rumppan, öppnande av bhn, slitande av strings till klämmande på bröst eller underliv…Ibland hände de att de valde ut sitt offer för rasten och då for 5 pojkar samtidigt på 1 flicka..vilket resulterade i att flickan oftast låg på marken och skrek samtidigt som killarna höll fast henne och tafsade var de ville. Endast de ”populära” flickorna råkade ut för detta. Och jag kommer ihåg att många ansåg det vara en positiv sak att bli utvald till tafsande…det betydde ju att man var snygg och åtråvärd?! Vad snedvriden bild man kan få..Slutligen gick det till en sån överdrift att vi flickor gick till kuratorn för att berätta och försöka få ett stopp på detta. Den kvinnliga kuratorn var mycket förstående och lovade tala med vår lärare. Vår lärare såg mest besvärad ut nästa lektion då han ”läxade upp” pojkarna och sade att de skulle sluta ”bråka” med flickorna. Tafsande minskade lite för en stund men fortsatte sedan igen. Gånger då man sade till på skarpen att de skulle sluta fick man höra kommentarer som ”aij har du mens ida, eller varför är du så sur?!”

I simhallen har okända killar i 12 års åldern rent ut sagt förföljt mig och min kompis (vi var även 11-12år då) och försökt tafsa på oss upprepade gånger, dra av oss bikini delarna eller dykt för att kolla in oss under vattnet.

I gymnasiet fick man obehag för en viss lärare som alltid kom med sliskiga kommentarer som tydde på hur sexig han ansåg en vara eller hur kåt han i allmänhet var.

En gång (av många) på krogen då man till sist hamnat skrika och slå nån random kar för han inte förstått vad ett nej betyder..utan fortsätter tafsa och sliska sig på ens kropp.

Pojkvännen som i början var trevlig och snäll men sedan visade sin ”dominanta sida” där han tog för sig av ens kropp precis hur han ville. Sade man nej så konstaterade han bara att ”han skulle bli sur om han inte fick göra vad han ville”..eller den gången då han ströp så hårt under sexet att allt blev svart för ögonen och det surrade i öronen. Han slutade inte fastän jag slog honom upprepade gånger i sidan.

Kollegan som jag besökte för jag var genuint intresserad av att lära känna honom bättre…men då han började närma sig, tafsa och vända mitt ansikte mot honom för att med våld kyssa mig steg jag raskt upp och sade att jag måste hem. Han bodde en bit ut från stan och det var sent på kvällen så jag behövde skjuts av honom. Han vägrade flera gånger och försökte tvinga mig komma bredvid honom i soffan..när jag inte kom blev han arg och talade knappt med mig efter detta.

14 år. Sommar. Det var en dag då alla unga verkar vara ute och dricka i parken. Jag och min vän umgås med ett gäng killar, alla äldre än oss och de flesta myndiga sedan flera år tillbaka. Vi hade inte känt dem länge, men med en av dem hade det hänt sig att jag hånglat på någon eller några fester tidigare. Killen ber mig följa med honom, bort från resten av umgängeskretsen. Han drar med mig in under en brygga vid vattenbrynet, börjar hårdhänt ta på mig och tränger våldsamt in sin tunga i min mun. Det känns obehagligt, men jag tycker mig inte ha rätten till att stoppa honom, jag hade ju gått med på att hångla förut. Han frågar om jag vill ha sex. Där och då, fast det är ljust ute. Fast parken är full av folk. Fast det sitter folk på bryggan rakt ovanför oss. Jag vill inte ha sex. Han trycker ner sin hand i mina byxor och sina fingrar in i mig. Viskar i mitt öra ”det är ju det här du ville, va?” Jag var oskuld, det här var min första sexuella upplevelse med någon.

18 år. En bekant har lovat att köra hem mig efter barens stängning, men i bilen kommer han på en bättre plan; jag ska följa med hem till honom. Jag vill inte. Han säger att han har en extra säng, att han inte tänker ha sex med mig. Jag tvekar, men han lovar att sova i ett annat rum.

En halv timme senare ligger jag på rygg i hans säng, han ligger ovanpå mig. Han är betydligt större och starkare än jag, och han särar på mina ben, drar i mina torsor under kjolen. Jag vågar inte säga nej, jag hade ju ändå följt med hem till honom, vad kunde jag förvänta mig? Jag vill inte egentligen. Då han märker hur torr jag är spottar han mig i fittan och tränger sig in.

18 år. Jag har träffat en kille i ett bra tag. Är ofta hos honom övernatten, speciellt efter bar-kvällar. För det mesta är sexet bra, men många morgnar vaknar jag av att han juckar mot mig eller försöker föra sig in i mig. Jag låter det gå, för han är snygg och populär och ger mig uppmärksamhet. Hans ex däremot gillar inte att vi umgås. Hon alltid vara på samma barer som jag och mina vänner, och då ger hon mig blickar som kunde döda. Det är först senare, efter ännu en natt hos honom, som han erkänner att hon inte är ett ex, att de fortfarande är tillsammans. Hon är nu inlagd på sjukhus, och han skrattar åt att hon är arg för att han inte besökt henne. Jag känner mig utnyttjad och sårad för min egen skull. Jag känner mig förbannad och ledsen för hennes skull.

19 år. Jag har flyttat bort från stan för att studera, men är tillbaka på för att fira ett stort finlandssvenskt evenemang. Vi hamnar hemma hos någon jag inte känner, men han är snygg och trevlig och vi kommer bra överens. Det tar inte länge förrän vi hånglar. Det tar inte länge förrän vi är ensamma på hans rum. Det tar inte länge förrän vi har sex. Han ber om analsex, men jag säger nej. Det vill han inte höra, så han ignorerar mitt svar och gör som han vill ändå. Jag känner att det kanske ändå var mitt fel, jag hade ju ändå gått med på sex överlag, då har jag väl inte makten att dra en gräns längre?  Det var första gången jag hade analsex. Utan samtycke, förberedelse eller ens glidmedel. Det gjorde fruktansvärt ont.

21 år. Tinder-dejt. Jag hamnar på hans hotellrum. En äldre man med två barn. Även han ber om analsex. Även denna gång säger jag nej. Även denna gång ignoreras jag, och han gör som han vill. Det var andra, och sista gången jag hade analsex.

23 år. Jag diskuterar tinder-dejter med en manlig vän. Konstaterar att alla jag träffat via appen har velat träffa mig igen senare, känner mig märkligt stolt. Som om männens uppmärksamhet är det enda som är något värt. Min vän svarar ”ja men, det är ju bara för att du genast särar på benen”. Jag känner mig förnedrad, smutsig och billig.

Förutom otaliga män, både främmande och släktingar, som olovligt har tittat, kommenterat och/eller känt på min kropp olovligt är det speciellt en händelse som nog har präglat min syn på män och sex.

Jag har ett kort men starkt minne från när jag var 4-5 år. Vår familj hyrde ett hus av en man och hans familj som bodde grannar med oss. Eftersom det var en liten by så umgicks man med alla där. Mellersta sonen i grannfamiljen var väl runt 20 år tror jag på den tiden. Vårt hus hade en trappa ner där garaget var, och mitt minne är av att mellersta sonen ensam bär mig nerför trapporna till garaget men han har sin hand innanför mina underbyxor. Känner ännu idag känslan av fingrarna på mitt underliv. Jag minns att jag tänkte att det är något fel, men i den åldern förstod jag inte vad. Jag hoppas verkligen att inget annat hände som är undantryckt i mitt undermedvetande, men det kan man ju inte veta. Har inte bearbetat detta minne på något sätt, har inte heller berättat för någon förrän nu. Är rädd för vad jag kan få veta om jag undergår t.ex. hypnos för att få veta om något annat hänt.

Jag har inte sett mannen ifråga sen vi flyttade därifrån, vilket vi gjorde innan jag fyllde 6 år, men jag såg för några år sen hans tre små flickor som var i samma ålder som jag var då det hände. Hoppas han minns, våndas och ångrar sig när han ser på sina egna små flickor och tänker att nån annan kan förgripa sig på hans barn så som han förgrep sig på mig.

Har varit rädd för män på olika sätt ända sen jag var liten. Sitter det en man i kassan i butiken väljer jag en annan kassa, har problem med att kunna lita på män, måste ha koll runtomkring mig så att ingen står för nära, har inte velat ha ett förhållande med nån man även om jag vill ha närhet och de gånger jag har haft sex har jag inte varit fullt med. Ibland tänker jag att även om jag är hetero så skulle jag hellre ha ett förhållande med en kvinna istället eftersom jag inte är rädd för kvinnor.