Jag blev våldtagen nu under hösten. Den som våldtog mig var min ex-pojkvän, nationsaktiv, föreningsaktiv, överlag social, musikalisk person som kallar sig feminist. Vi hade varit tillsammans i nästan ca 1,5 år men förhållandet tog slut för nästan ett år sedan.
Det var efter en fest och han följde mig hem även om jag i fler timmar gråtande bad honom att lämna mig i fred. Min 20 min hemresa från salutorget sträckte ut sig till 3h. Till slut vid min dörr tvingade han sig in i min lägenhet och började kleta på mig. Jag slogs och sparkade, sa nej och sa till honom att sluta. Tyvärr var han starkare än mig och lyckades hålla tag i båda mina armar samtidigt som han pressa isär mina ben även om jag sparkade. Sen när han började ha sex med min kropp så fick jag panikattack och började hyperventilera. Eftersom jag fick så svårt att andas och han pressa ner mig mot sängen, började jag i panik klösa honom för att komma loss. Vid nåt skede släppte han sitt grepp och jag kom upp och satt mig vid sängkanten. Jag gick in till mitt badrum och började gråta och fundera över vad som just hänt. ”Det kan ju inte vara en våldtäkt, den person som gett mig trygghet skulle ju aldrig göra mig illa på det här sättet?” Så jag väljer att klä på mig det jag hittar i mitt badrum och går tillbaka och lägger mig bredvid min sovande övergripare. Vaknar av att han börjar kleta igen, antar att han blev besviken över att han inte fått slutföra sexet på natten innan panikattacken kom. Så jag kämpar emot igen, säger till honom att sluta, men tillslut ger man bara upp när man förstår att det kommer hända pånytt. Så han våldför sig på mig igen och jag har aldrig känt mig så tom.
För mig har detta varit speciellt svårt och overkligt när jag litat på personen och jag hade svårt att koppla ihop våldtäkten med den människa jag varit tillsammans med. Dom som känner honom skulle inte kunna ana att han våldtagit någon, han ger skenet att vara snäll och humoristisk. Eftersom det var jag som tog initiativet och gjorde slut med honom, satte det igång processen att han skulle förfölja mig, skicka arga, hotfulla meddelanden blandat med kärleksförklaringar, samt oprovocerat bli våldsam och slänga möbler under fester på föreningens klubblokal. Så jag känner att jag på någon nivå borde ha förstått vad han var kapabel till.
Just nu går jag mest runt och är rädd, ledsen, arg och hämndlysten, men behärskar mig så gott det går. Får oftast någon form av panikattack när jag ser honom, men låter inte det stoppa mitt dagliga liv eftersom jag samtidigt är så jävla arg och inte vill låta honom påverka mig. Han förnekar händelsen och beter sig som om inget hänt.
Jag gick i 5-6an då killarna i klassen fick för sig att börja tafsa på flickorna. Allt från slag på rumppan, öppnande av bhn, slitande av strings till klämmande på bröst eller underliv…Ibland hände de att de valde ut sitt offer för rasten och då for 5 pojkar samtidigt på 1 flicka..vilket resulterade i att flickan oftast låg på marken och skrek samtidigt som killarna höll fast henne och tafsade var de ville. Endast de ”populära” flickorna råkade ut för detta. Och jag kommer ihåg att många ansåg det vara en positiv sak att bli utvald till tafsande…det betydde ju att man var snygg och åtråvärd?! Vad snedvriden bild man kan få..Slutligen gick det till en sån överdrift att vi flickor gick till kuratorn för att berätta och försöka få ett stopp på detta. Den kvinnliga kuratorn var mycket förstående och lovade tala med vår lärare. Vår lärare såg mest besvärad ut nästa lektion då han ”läxade upp” pojkarna och sade att de skulle sluta ”bråka” med flickorna. Tafsande minskade lite för en stund men fortsatte sedan igen. Gånger då man sade till på skarpen att de skulle sluta fick man höra kommentarer som ”aij har du mens ida, eller varför är du så sur?!”
I simhallen har okända killar i 12 års åldern rent ut sagt förföljt mig och min kompis (vi var även 11-12år då) och försökt tafsa på oss upprepade gånger, dra av oss bikini delarna eller dykt för att kolla in oss under vattnet.
I gymnasiet fick man obehag för en viss lärare som alltid kom med sliskiga kommentarer som tydde på hur sexig han ansåg en vara eller hur kåt han i allmänhet var.
En gång (av många) på krogen då man till sist hamnat skrika och slå nån random kar för han inte förstått vad ett nej betyder..utan fortsätter tafsa och sliska sig på ens kropp.
Pojkvännen som i början var trevlig och snäll men sedan visade sin ”dominanta sida” där han tog för sig av ens kropp precis hur han ville. Sade man nej så konstaterade han bara att ”han skulle bli sur om han inte fick göra vad han ville”..eller den gången då han ströp så hårt under sexet att allt blev svart för ögonen och det surrade i öronen. Han slutade inte fastän jag slog honom upprepade gånger i sidan.
Kollegan som jag besökte för jag var genuint intresserad av att lära känna honom bättre…men då han började närma sig, tafsa och vända mitt ansikte mot honom för att med våld kyssa mig steg jag raskt upp och sade att jag måste hem. Han bodde en bit ut från stan och det var sent på kvällen så jag behövde skjuts av honom. Han vägrade flera gånger och försökte tvinga mig komma bredvid honom i soffan..när jag inte kom blev han arg och talade knappt med mig efter detta.