I yrkestiden så blev jag våldtagen på en hemmafest av två killar… Först hade jag nog med min tillåtelse sex med en kille, plötsligt var de två och jag ville inte mer, sa emot å kämpa med de fortsatte… Jag kände mig så värdelös efter.. De tog makten över min kropp.
Jag anmälde aldrig. Skammen var mycket större. De var min goda väns bra vänner.
I skolan så mötts jag av att både flickor och pojkar som kastar 5 cent efter mig, det var så förnedrande.. jag gick till mitt rum på internatet, på min dörr hade nån rispat ”hora” och ”5 cent.”
Min självkänsla kollapsade.
Jag försökte prata med både kurator och psykolog.. ”De är ju bara tonåringar, det går nog om före du gifter dig” psykologen ville medecinera mig, jag sa nej.
-Min expojkvän-
2008 var värsta året i mitt liv… Jag träffade min expoikvän som älskade mig så mycket att han misshandlade mig både fysiskt och psykiskt de åren vi var tillsammans.
Bl.a stoppade han ner mitt huvud i wc byttan… En gång när jag vägrade sex så tog han tag i köttkniven i ena handen å hans penis i andra handen å hotade att skära av sig kuken om jag inte har sex med honom.
(jag ångrar att jag stoppade honom)
—–
Ett starkt minne när vi är påväg hem från en fest 3.30 isch på natten till hans lägenhet så mitt i allt flippar han å ropar å springer ifrån mig. Jag, rädd att vara ensam, har ingenstans att ta vägen, gråter å får panikattack, ringer min kvinnliga vän och får komma dit å sova, när jag är utanför så rycks jag plötsligt in i garaget av honom och han tar tag i min hals å stryper mig så hårt och lyfter upp mig, det svartnar.. När jag vaknar är jag in i höghusets trappa med min väns pojkvän som hjälper mig upp. De ber mig att anmäla, jag gör inte det.
—–
Han jobbade delvis på båt, de veckorna han var borta tvingade han mig att vara hemma, han hade ”övervakning”, jag fick inte träffa mina ”horvänner” för att dom egentligen hatade mig, han hade ögon överallt.. När jag väl samlade mod och kraft och för en gångskull sa emot så sa han att han kommer att ta livet av sig. ”nu går ja upp på räcke” ”jag tar livet av mig nu” han lägger på luren, telefonen var av i 1 vecka!!!! Jag, totalt förstörd och kunde inte äta. Trodde han var död, tagit livet av sig pga mig.. Jag är värdelös…
Efter en vecka var han hemma som om inget hade hänt.. Vi pratade inte om det.
Det värsta var och är när han våldtog mig, jag visste inte det då men jag vet det nu. Vi var på fest och han gnällde efter sex, jag sa nej å jag var väldigt full å ville bara sova. Nästa morgon vakna jag naken…. Rummet var fullt med människor.. Skammen.. Vad har hänt.. Har alla sett på?? Det var så hemskt. Sedan visar det sig att jag är gravid. Den natten han våldtog mig gjorde de svinet mig gravid. Det var fruktansvärt hemskt.. Vi pratade om det och beslöt att göra abort.
En vecka efter att vi beslutat att göra abort så vänta vi på läkartiden..
Han är full.. Jag är med vänner i bilen, han kommer dit öppnar bildörren å drar mig ut ur bilen och släpar mig på marken. Sedan trycker han sina fingrar i nedre magen och ropar ”jävla hora” ”de är inte mitt barn” ”du har knullat andra” han slår mig i magen å trycker denna gång ännu hårdare… Alla ser på. Ingen stoppar honom. Jag ser min såkallade vän som vänder ryggen till och går in.
Det är svart.. Mitt minne sviker mig nu..
Idag-
Jag är inte rädd att vara ensam mer.