Det är lite hemskt att säga och det känns som en ganska konstig sak att säga. Jag tycker jag har varit ganska lyckligt lottad när det kommer till sexuella trakasserier. På grund av att jag inte hängde med populära gänget var jag hela högstadiet och gymnasiet var jag så gott som osynlig i skolans korridorer och de flesta fester. Jag drack mig aldrig full eller hade avslöjande kläder, så som jag vick lära mig att snälla flickor skulle vara. Mina historier är inte i närheten lika hemska som många andras i den här gruppen, men jag hoppas att de små saker som hänt också får synas.
I lågstadiet var vi bara fem flickor på min klass och bara fyra på parallellklassen. Alltid fem flickors ord mot 20 pojkar. Pojkarna på årskursen tyckte det var kul att slå oss mellan benen och på brösten, men de skrek mobbning om nån tjej slog tillbaka (vi visste nog att våld inte var lösningen men när vi pratade med lärarna sade dom att pojkarna bara var förtjusta i oss). Omklädningsrummet som vi flickor fick använda hade av nån orsak låset fel väg svängt. Pojkarna utnyttjade det här flera gånger och öppnade dörren när vi skulle gå i duschen eller när vi böt om. Vi bad om att få ett annat omklädningsrum för det fanns ju ändå 2 lediga. Av nån orsak hamnade vi ändå alltid i det som låset var fel väg på.
När vi gick på femman eller sexan brukade pojkarna smätta våra bh-band och om man inte hade bh en dag (vi gick ju som sagt i lågstadiet alla hade inte utvecklats så långt ännu) började dom istället försöka dra upp våra skjortor. Det var ju inte alla pojkar som gjorde det här men jag önskar att de som var med minns vad de gjort och jag hoppas att dom skäms varje gång dom ser sina systrar, mammor eller vänner. Jag kan inte ännu säga nåt positivt om de pojkar som var värst.
När jag hade tagit studenten var vi ute och dansade och firade vår nya frihet från gymnasiet. Nästan alla i mitt kompisgäng sa under en eller annan tidpunkt under kvällen ”nån tog mig just på rumpan”, ”han där tog på mina bröst”, ”ser ni honom han försökte köra tungan ner i min hals”. Också jag blev tagen på rumpan och dragen i armen av en okänd man som försökte dra in mig i ett mörkt hörn. Som tur kunde jag dra loss mig.
På bar. Jag sitter och pratar med mina vänner om allt som hänt sen vi senast sågs. en okänd gubbe kommer fram och sätter sig bredvid mig. Han var säkert äldre än min pappa. Han försöker räcka mig ett glas lonkero och jag försöker vänligt tacka nej. Han sitter kvar och vill veta varför. Jag försöker ignorera honom så länge som möjligt men när han inte går säger jag att jag är chaufför ikväll och dricker inte. Han sitter fortfarande kvar efter det och försöker prata och få mig att dricka. det slutar med att både jag och mina vänner stiger upp och går iväg till en annan bar.
Jag hoppas att alla dessa män skulle kunna se alla texter i denna grupp och känna den skam som så många kvinnor måste bära på. Det är ju inte vår skam, den borde vara deras.