Vittnesmål nummer 171

Jag är i högstadieåldern. Hemma på gården och putsar min cykel när min äldre kusin plötsligt står där och med ett flin tar mig mellan benen.

Det kommer så plötsligt och så överraskande att jag blir helt överrumplad. Säger nåt fånigt skämtliknande.

Han sticker.

Ett par dagar senare när jag hänger upp tvätt på samma gård är han där igen. Gör samma sak.

Jag är äcklad och rädd. Säger ingenting. Inte åt någon, berättar inte ens för mina föräldrar. Jag skäms fastän det är han som borde skämmas.

Har aldrig talat om det med någon.

Ännu i dag när vi träffas och umgås belevat äcklas jag när jag ser hans fingrar. Undrar om han också kommer ihåg det?