En vinterkväll under min studietid hade vi en middag med väldigt mycket alkohol. Det var först när jag ställde mig upp från bordet som jag insåg hur full jag var… Vi gick till en bar och jag hänger av mig jackan men märker att jag börjar må dåligt, allt snurrar. Lämnar mitt ”gäng” och går ut och sätter mig i snön och spyr. Några okända killar frågar om jag ska med till en annan bar, men jag blir nekad av vakten att komma in p.g.a. att jag är för berusad. Jag börjar gå genom stan mot taxistationen för att ta mig hem (utan jacka). Nästa minnesbild är att nån sitter i taxin med mig (vet inte varifrån han dök upp). Jag är trött orkar inte bry mig. Nästa minnesbild är att han kommer med mig in i min lägenhet och nästa bild är att nån ligger ovanpå mig i min säng och har sex med mej. Men jag är för trött för att säga nej så jag sover vidare medan han ”kör” på. Nästa minnesbild är att han står i dörren och går sin väg. Jag är för trött för att tänka och sover vidare.
På morgonen vaknar jag naken och inser att jag blivit våldtagen.. Men inte kan man anmäla någon man inte vet vem är eller hur ser ut eller ens vet vilket språk personen ifråga pratar.
Det som hjälpt mej att komma över händelsen är att så fort minnen eller känslor dykt upp så har jag varit där med minnet/känslan. Känt känslan så länge den vill kännas, observerat den och satt ord på den. Jag har gått tillbaka till minnet i meditation och gjort om händelseförloppet. Jag har också pratat om det med vänner.