Det finns så mycket jag vill skriva och berätta. Alla era berättelser får mig att må dåligt och bara fråga mig vart världen är påväg. Till först var jag rädd att skriva för det känns jättejobbigt att göra det, men sedan förstod jag att det är lika viktigt att andra vet det och att det inte är något man skall vara rädd för.
Under mitt senaste förhållande, som var också mitt längsta och ”allvarligaste” så hände det otaliga gånger att min dåvarande pojkvän satte lite sina händer var som helst. Jag gillade inte det och jag försökte påpeka honom att jag inte vill göra det. Han fortsatte ändå. En sista gång blev jag väldigt ledsen och började bråka med honom och skrek ”in his face” att han inte alls har respekt för kvinnor. Utan huvudsaken var att han skulle få sätta sina händer överallt. Detta resulterade ju självklart bråk och några dagar utan varandra. Inte så långt efter det gjorde vi slut och det var det bästa beslutet jag gjorde i mitt liv. För jag tycker att då en kvinna säger Nej så skall man respektera det.
Det har också hänt många andra gånger att killar tar mig på rumpan och brösten. Komenterar hur jag ser ut, skriker kommentarer osv osv. Flera gånger har jag varit livsrädd att jag skall bli våldtagen eller utnyttjad på något sätt. Detta har ju resulterat i att jag inte så ofta går på krogar med människor jag inte riktigt känner så bra eller på andra sitzer och fester.