Att vara femton år och gå till en annan optiker än min vanliga och inse att han kollar synen med en hand på mitt lår medan den andra ”råkar” röra vid mina bröst varje gång han sätter till eller tar bort en lins. Och att sen få höra att det blev något fel i undersökningen och tvingas gå igenom samma sak en gång till nån dag senare.
Jag vågade inte berätta för någon, jag var ju högljudd, envis och självsäker annars, varför gjorde jag inget nu? Bara satt där och tryckte mig bakåt i stolen. Jag skämdes för min brist på reaktion.