Jag var typ 15 och på hemmafest, där det även fanns en äldre man vid 50-års åldern. Vi diskuterade mycket, och sakligt, under kvällen, och jag tyckte det var trevligt med lite annat perspektiv än bara ungdomars. Jag föredrar djupa och bra diskussioner, och hade till en början en mycket trevlig kväll. Då vi skulle ut för att röka tog han dock mig om rumpan, och jag blev helt paff, jag hade aldrig kunnat förvänta mig något sånt. Det var första gången någonsin för mig, och jag tog min dåvarande pojkvän direkt åt sidan och berättade om det. Han sa, att det nu bara är sån som den typen är, och att jag inte skulle bry mig. Han hyschade ner mig, så att jag inte täcktes ta upp saken vidare. Jag har aldrig känt mig så förrådd som då.
Jag har jobbat på kryssningsfartyg, och då baren är full runt lillajul går det inte att undvika att bli påtafsad då man jobbar, händer tar på en från höger och vänster och man hinner inte se vem det var i folkmassan, och det är inte sällan man får suggestiva kommentarer av kunder. En gång då jag jobbade på färjan var det en stupfull, kvinnlig passagerare som låg med kjolen uppe, utan underkläder, på golvet i baren, med en man som var hos henne från och till (vet inte om de var tillsammans). Min kollega bad ordningsvakten att se till att få kvinnan i säkerhet, hon kunde inte ta hand om sig själv, men han bara skakade på axlarna och tittade på. Helt klart en ordningsvakt som inte brydde sig om ordning.
Vid ett ytterligare tillfälle var jag själv på kryssning, och festade med studiekompisar. Vid något tillfälle kom ett gäng män och ville umgås, och en av dem utsatte mig för diverse försök på närmande och tafsande. Jag försökte komma undan men han följde konstant efter och lyssnade inte till ett nej. Inte ens då jag brast ut i gråt då jag inte i lugn och ro fick ha en trevlig kväll med mina vänner. En av mina väninnor gjorde allt för att skydda mig, men det hela slutade med att vi hamnade avlägsna oss, för han gav inte upp. Tacka vet jag att jag inte var ensam.