Jag var fjorton år och hade aldrig blivit kysst. Vi var ett helt gäng som sov över hos en kompis. Han är ett år äldre. Jag är så kär i honom. Vi lägger oss ner för att sova intill varandra, han ger mig en godnattkyss och jag är så lycklig. En stund senare känns det som om alla vänner i samma rum har somnat. Han börjar hångla med mig och smeka mig över hela kroppen. Jag är totalt stelnad och vågar inte röra på mig, låtsas att jag sover för jag inte vet vad jag ska göra. Han trycker tungan ner i min hals och stoppar handen innanför mina trosor. Nästa morgon låtsas han som att allt är som vanligt. Senare talar vi om någon detalj, och han säger att han kände på sig att jag var vaken. Jag vågade bara berätta för en enda kompis.
En kille på högstadiet tar sig en massa friheter att smsa mig det han vill. Snygg rumpa, den skulle vara snyggare om du hade jeans med fickor. En massa onödigt skit. Tillräckligt för att jag inte ska vilja få dem, men tillräckligt milt för att jag ska våga göra uppror. Jag går till skolkuratorn och visar alla sms. Han får en tillsägelse och hör sedan inte längre av sig.
Jobbar inom restaurangbranschen så på mitt jobb serveras en massa alkohol. Fulla män tror sig ha friheten att hålla en hand på min rumpa eller att plötsligt pussa mig. Det händer något nästan varje kväll. Från och med idag tänker jag se till att varenda ofredande människa åker ut från min arbetsplats.
Har vänner som inte är med i gruppen men jag kan nämna lite av allt skit de varit med om, sådant vi som vänner diskuterat och processerat när vi försökt stötta varandra. Det är att bli tvingad till sex eller avsugningar, att vakna upp till att mannen har sex med dem, att slockna på en fest och bli pullad med en flaska, av inte bara två men några män. Någon har antagligen fortfarande den filmen kvar.
Vi är på fest med kollegorna. En annars trevlig man (en nallebjörn till familjefar) tar mig på bröstet för han ”söker efter bröstvårtorna”. Situationen är över på tre sekunder. Tre sekunder tar det för mig att reagera. Drar mig fort undan. Är så chockad och funderar på det hela kvällen. Säger ingenting för att inte förstöra stämningen mellan kollegorna.
FY FAN för vad vi kvinnor ska behöva vara med om! Från och med nu säger jag ifrån allting som känns det minsta ofredande. Tack för att ni delar med er och ger mig styrka. Vi som mammor/blivande mammor till söner har en stor uppgift framför oss, ett helt tankesätt ska förändras till kvinnornas fördel <3