Pga en trafikolycka, började jag gå hos en finlandssvensk naprapat (över 10 år sen). Mot bättre vetande, litade ju på honom i hans yrkesroll, låg jag varje gång på rygg på britsen i enbart trosor. För att jag verkligen skulle bli frisk, var han varje gång också tvungen att lyfta på trosorna flera gånger. Han kommenterade även storleken på mina bröst och gav råd om hurdan bh jag borde ha osv. Varför fortsatte jag gå dit? Varför sa jag inte ifrån? Varför klädde jag av mig första gången? Varför anmälde jag honom inte? För att han ju inte ”gjort” något, för att det säkert bara var jag som överreagerade, för att det bara är så här det är att vara (ung) kvinna. Jag hoppas att denna och alla andra berättelser kan förändra någonting och på så vis se till, att mina egna döttrar aldrig ska behöva uppleva något liknande.