Minns en gång då jag fick ett telefonsamtal och en man i andra ändan av luren sa att det är så kiva att kolla på mig genom fönstret med kikare då jag klär av mig, och att han varit på våra volleybollmatcher och där var det ”kiva att se hur tissarna hoppade och hur spända byxor ni hade”
Detta hände för över 30 år sedan, men jag har inte glömt och jag undrar om denna perversa typ ännu finns i min omgivning.
Jobbade tidigare på ett internationellt företag där olämpliga förslag var mer regel än undantag särskillt på arbetsresor och middagar. Samtal mitt i natten till hotellrum med förslag på ”privat efterfest”, hand på låret i taxi, tafs på dansgolv med mera. En kommentar från en utländsk chef har etsat sig fast ”önskar du kunde klä ut dig till sexig sjukskötare och komma till mitt rum”.
Min egen reaktion har ofta varit att undvika, vara tyst eller bara prata om det som hänt med vänner. Efteråt har jag alltid velat ryta till, markera tydligt var gränsen går. Vet egentligen inte varför det är så svårt. Tror att det som hänt ofta varit olika mäns sätt att visa sin makt över en yngre kvinna. Vi måste säga ifrån!
Det hade hunnit gå några veckor sedan jag flyttat hemifrån till min lilla studieetta när jag fick ett samtal från ett hemligt nummer en fredag natt. Jag var på väg hem tillsammans med ett par kompisar och svarade i telefonen där vi stod i korsningen för att säga hejdå. I luren hörde jag en mansröst som anstränger sig för att låta hes och på så sätt förvränga rösten. Personen talade svenska och frågade först var jag är och vem jag är med, och efter det började glåpord som ”hora” och ”fitta” hagla tätt. Jag trodde först att det är ett dåligt skämt och gav luren till min kompis som försökte tala med personen i andra änden. Till sist lade jag på och gick hem och lade mig.
Samma natt ringde personen på nytt, likaså natten efter det. Jag kände mig otrygg och valde att sova hemma hos mina föräldrar några nätter. Min pappa hade min telefon bredivd sin säng, så nästa gång det ringde svarade han och skällde ut personen i andra ändan. Det blev tyst några dagar, jag flyttade tillbaka till min egna lägenhet och så hände det igen. I ett par månader fick jag samtal sent på kvällen eller mitt på natten, både under veckoslut och veckodagar. Ibland svarade jag inte, men de gånger jag svarade fick jag fick höra mera sexuella glåpord, hot som ”jag vet var du bor” och ibland bara tystnad och prassel. Till sist gick jag till polisen och gjorde en polisanmälan, med hopp att de skulle kunna hjälpa att spåra mina samtal och få fram det nummer samtalen kommit från.
Polisen sade att de inget kunde göra, men att jag skulle komma tillbaka till dem ifall det hände på nytt. Jag fick ett samtal en gång till, men jag kände att jag behövde samla på mig mera bevis, flera trakasserier, för att bli tagen på allvar. Personen ringde sedan aldrig mera och än idag vet jag inte vem det var.
Det mest skrämmande för mig är att jag vet att den här personen troligtvis är någon som jag känner. Om man är finlandssvensk och känner för att busringa eller trakassera någon per telefon, hur troligt är det att man slumpmässigt slår ett nummer som leder till en 19-årig ensamboende svenskspråkig kvinna? Personen och jag måste alltså antagligen ha någon koppling. Kanske vi till och med träffats efter trakasserierna i studielivet, i en hobby, på jobbet – jag helt ovetande om vem det är.
Jag var 14 år och påväg hem genom byn några kvarter efter en ungdomskväll i församlingsgården, klockan var nästan 23. En liten bil stannade och vevade ner rutan och frågade på finska var Lisavägen finns. Jag försökte förklara på finska och peka, när jag såg på honom nästa gång hade han tagit fram sin snopp, han hade stånd och onanerade, flinade. Jag gick, livrädd att han skulle dra in mig i bilen.
När jag var 16 år och sommarjobbade med att klippa gräs på gravgård ville vaktmästaren visa hur en bensindriven grästrimmer funkade, jag tyckte det var onödigt eftersom jag använt en eldriven massor av gånger, men han insisterade att det var helt annorlunda och att vi skulle gå bakom huset då det fanns lite högre gräs. Jag höll i trimmern först, och istället för att stå 2m. ifrån mig och förklara ställde han sig bakom mig och hade armarna framförd mig, han höll i trimmern och jag var fast emellan medan han tryckte sitt kön mot min rumpa
Jag jobbade på en sommarrestaurang i skärgården. En av stamgästerna var mer än bara harmlöst sliskig och äcklig. Varje gång han kom för att äta fick både jag och manliga kollegor uthärda en hel del. Varje gång jag gick förbi eller serverade honom så kom det kommentarer i stil med ”kom och sätt dej ner här i famnen en stund”, ”om du sätter dej här så får du bra tips sen”. Kommentarerna kom oberoende om han hade sällskap eller inte och alla runt omkring hörde dem. Det var bara att svälja klumpen i halsen. Jag borde ha bett av chefen att han skulle portas och ångrar att jag inte gjorde det. Men samtidigt var det ju ingen hemlighet att han var ett chauvinistäckel.
Jag var 12 år och hade fått en fruktansvärd nackspärr pga att jag suttit i drag. Mamma bokade tid till en lokal massör och följde själv med så jag skulle hitta dit. Jag hade nyss börjat få bröst men ännu inte börjat använda bh.
Massören frågade i slutskedet av sessionen om jag fått mens ännu, att massage kan vara skönt när man har mens. Det hade jag inte och kände mig obekväm att han frågade inför mamma.
Till saken hör att massören var synskadad, vilket mamma informerat mig om, antagligen så att jag skulle känna mig mindre obekväm att klä av mig. Vad hon (och jag) inte räknat med var att massören frågade om han fick känna hur jag såg ut, vilket han gjorde utan att invänta någons godkännande, och jag minns han sa att jag var en så ”välskapt flicka.”
Han tog mig alltså på mina nakna små flickbröst, inför min mamma. Mamma blev nog lika chockad som jag, hon betalade och vad jag minns pratade vi aldrig efteråt om vad som riktigt hände.
Hade förträngt händelsen men den dök upp i mitt minne igen i samband med #metoo. Såhär i efterhand känns inte själva tafsandet som det värsta, värre är nog besvikelsen över att min egen mamma inte vågade ryta ifrån och stå upp för mig mer än så.
Jag var 9 år och stod ensam och väntade på min skolskjuts. Förbi kommer en 13 årig kille, stannar till vid mig och säger: ”Ska jag komma hem till dig i aftons och se om vi får det att blöda”
Av nån anledning visste jag precis vad dom där orden betydde även om jag var bara 9. Minns inte hur länge det tog innan jag delade mid mig av detta, men dom där orden gav en stor tung klump i magen en lång lång lång tid framöver.
Finns så många fler historier, men på nåt vis är det här punkten då jag tänker att de började, fast det är antagligen inte ens så. Tidigare minns jag vuxna släktingar som står och kissar utan att skyla sig lite, porrtidningar lite här och var när man är så liten att man inte förstår.
En man som sitter och stirrar på mig och min kompis och onanerar i sin bil vid vägrenen där vi gick. Vi var 15.
(Dåvarande) pojkvännen (som var 18) vars enda kommentar till det var ”kan han inte köpa porrtidningar”.
En kompis pappa som kommer och tvingar på mig en munkyss när jag är 22. Kompisen sa nåt så intetsägande som kommentar till detta då jag berättade det så jag inte ens minns vad det var.
Några exempel från då jag sommarjobbade på matbutik i 20-årsåldern. Butiken hade specialpris på dammsugare, de kostade 29,90. En äldre man kom och handlade en från min kassa och då det inte var kö började han prata med mig. Kanske ja sku behöva mer städhjälp än denhär. Du får 29,90 av mej du om du kommer hem till mig och dammsuger. Och så kan du få 29,90 till om du suger nåt annat!
Samma butik. Ett gäng (smått berusade) manliga kunder i 40-års åldern handlar öl och grillmat. Det kostar 50,10 €. En av männen ger en 100-lapp. Eftersom det är lite krångligt att ge tillbaka 49,90 så frågar jag om han har 10 cent. 10 cent? Skriker han, nå nog e den nu längre än så! Och fast det är mycket folk runtomkring upprepar de ”skämtet” flera gånger medan de packar varorna. När de ska gå ut vänder en (samma som betalade) mot mig och säger kom med till stugan så kan jag ju kolla själv hur många cent han har!
Mellan 19-24 år jobbade jag som hotellreceptionist och jag kan inte räkna alla de gånger som, oftast medelålders, män kom med förslag som bastu, massage, drink eller träff på rummet efter mitt skift. Måste erkänna att jag i den åldern faktiskt inte tog särskilt illa vid mig, utan log (som man har betalt för att göra i en reception), och tackade nej, men jag har i mer vuxen ålder funderat över hur utbrett det faktiskt var. Som om det liksom var (är?) kutym och helt okej att bete sig så, ”skämt” eller allvar.
I början av 1980-talet bor jag i ett studentboende i form av loftgångslägenhet där folk passerar rakt utanför köksfönstret. En kväll står jag vid arbetsbänken vid fönstret och slantar morötter då något får mej att höja blicken. Utanför fönstret står en man och onanerar. Det är senhöst och mörkt, allt jag ser är det bleka könet och handen som drar i det. Med kniven i handen rusar jag ut i loftgången. Mannen är borta. Min primära känsla är raseri, en instinktiv lust att slå tillbaka mot den kränkning jag känner att jag utsatts för. Sedan kommer äcklet och skräcken. Han tog min hemfrid och det som stör mej mest är tanken på att det kanske var någon jag kände. Jag bor inte kvar länge efter det.