Vittnesmål nummer 535

Det började när jag var ca sju år och satt i famnen på en mycket äldre släkting som tog mig på brösten som ännu inte fanns. I situationen tänkte jag att det här är fel men jag gjorde inget och sade inte ifrån eftersom man inte ska vara oartig mot äldre gubbar. Först decennier senare insåg jag att han tafsat. Som ung råkade jag flera gånger ut för att någon man på gatan stack in handen i mitt skrev bakifrån. Inte heller då gjorde jag något eller sa något, jag bara gick fortare. Jag gick också fort förbi blottaren som förevisade sitt blåfrusna organ en vinterkväll. Och han som satt och runkade i sin bil utanför dörren till mitt hem. Som vuxen har jag deltagit i en rad formella middagar där äldre män i frack nypt mig i baken, kommenterat mina bröst eller annars gjort oönskade sexuella inviter. Också i det fallet har jag varit för artig. Som 50+ på datingarenan har jag fått så många dickpics att jag tappat räkningen. Tillräckligt många för en coffee table book. I min feghet och rädsla för obehagliga scener har jag ibland tappat mig själv. Jag hoppas med detta, med alla historier vi får ta del av, att vi alla, du och jag, får mod att säga ifrån. Jag har fått det, men det tog sin tid.