Hemst att tänka att det är så vanligt att killar tittar o rör o säger nedvärderande meningar. Även jag har varit med om det, ofta på fester eller klubbar eller på kvällen i stan.
Jag skäms inte över min kropp. Jag tycker om att använda tajta kläder, för att dom känns bra och jag gillar hur dom ser ut på mig. Jag klär för mig själv fast jag samtidigt tycker om uppmärksamhet (som jag tror många gör) från det manliga könet.
Nuförtiden använder jag inte så ”revealing” kläder, för att jag är trött av nedvärderade blickar och ord, både från kvinnor och jätteupphetsade blickar och ord från män. Det här sker ännu också. Mycket tidigare hände detta (som är en helt annan grej)
Jag var 14 år. Jag gillade en kille och vi åkte tillsammans till honom. Hans föräldrar var inte hemma. Jag hade inga förvätningar på vad vi skulle göra. Han började klä av mig och började fråga om vi sku kunna ha sex. Han tjata på ett påträngande sätt o sa hela tiden pliis pliiis pliiis. Han respektera int mitt nej och blev sur av att jag inte ville (min mens hade int ens börja o ja hade aldri haft sex o ja va verkligen int färdi för de) Jag visste int ens vad han på ett sätt frågar. Efter en lång tid av ”pliis pliis” sa ja okei då, helt samma fö att han sku sluta det störande tjatande.
De va hemst, inget kändes bra, varken fysiskt eller psykiskt. Jag kommenterade inte mycket då, utan hoppades bara att det skulle sluta och han sku vara nöjd och vi skulle glömma det här. Jag skäms ännu över det. Jag har ännu svårt att tänka på hela grejen eller se honom. Då fattade jag inte situationen. Jag bara minns att han var besviken att det inte var så lyckat. Eftersom jag hade gått me på det, trodde jag länge att det var kinda mitt fel. Jag ville gå och tala med skolkuratorn men jag tänkte att det här inte var så stor grej, just för att jag hade gått med på de sist. Åt vänner förklarade jag dethär med att ”han ville och jag ville inte”, och då först fattade jag att det är en stor grej.