Mina bröst har storleken 80G. Helt naturligt och från tidig ålder (DD-kupa vid 13 år). Behöver jag egentligen säga mer? För bara det kupmåttet berättar sin lååånga, enformiga, tröstlösa historia om tafsande, kommentarer, rop, förslag, öknamn…”Mount Everbreast”, ”Kan man få lite BRÖSTmjölk i kaffet?”… Värst är att inte bli tagen på allvar av män, hur professionell, duktig eller smart man än är. Att många av dem exempelvis alltid måste titta upp först från mina bröst när jag talar med dem. Att lära sig balansera mellan de egna reaktionerna av självförakt, cynisk nonchalans, smicker och att kunna se sitt eget värde trots brösten har inte varit lätt. Idag jobbar jag med att bland annat lära unga tjejer att stå på sig mot sexuella trakasserier och att tycka om, acceptera och respektera sig själva (decibel.fi). De ska inte behöva lära sig detta den hårda vägen eller ”trots allt”. Det kan vi äldre hjälpa dem med!