I tonåren, killar på hemmafester som tjatade och tjatade tills de fick sex. Och det dåliga samvetet man fick, när man sade att man inte ville. ”Men kom igen, nu är jag så kåt. Du kan väl ge mig en avsugning iallafall?”
På alla barer, alla tafsningar, alla män som trycker sig mot en och alla män som inte förstår ett nej. Då jag klagade till en manlig vän fick jag höra att jag kanske inte skall dansa på ett sånt sätt att jag visar att jag är singel.
”Hon har bra fitta, int finns det nån annan anledning att vara med henne”. Kommentar som jag fått höra från män jag dejtat.
Gulisintagning. Äldre studeranden som flockas kring programpunkter som innehåller lättkläddhet. De sitter där hela kvällen, dricker öl och tittar.
Det finns så mycket som borde komma ut i det öppna. Alla våldtäkter på hemmafester, alla tafsande lärare i högstadierna, alla övergrepp på dansgolven som barpersonalen väljer att blunda för. Allt det här är så normaliserat, saker man hör om dagligen men endast avfärdar som ”sjukt”. De händelser jag just beskrev är bara de första som jag kom och tänka på hastigt, och det är inte händelser jag tycker är speciellt hemska utan ganska ”normala”. Och det om något är fan sjukt. Tack till alla som vågat berätta, ni är så starka. Och ni som inte än, och kanske aldrig, vågar berätta. Ni är fantastiska och ni är starka. Ni är inte ensamma.