Månad: november 2018

När jag var 12 var jag väldigt lång i jämförelse med mina jämnåriga och uppfattades därför som äldre än vad jag var. Kommer ihåg att då unga, men ändå vuxna män, kom och raggade på mig så måste jag visa mitt FPA-kort för att bevisa att jag var för ung för dem. Ett ”jag vill inte, jag är bara tolv år” godtogs aldrig som ursäkt.

Det är lite hemskt att säga och det känns som en ganska konstig sak att säga. Jag tycker jag har varit ganska lyckligt lottad när det kommer till sexuella trakasserier. På grund av att jag inte hängde med populära gänget var jag hela högstadiet och gymnasiet var jag så gott som osynlig i skolans korridorer och de flesta fester. Jag drack mig aldrig full eller hade avslöjande kläder, så som jag vick lära mig att snälla flickor skulle vara. Mina historier är inte i närheten lika hemska som många andras i den här gruppen, men jag hoppas att de små saker som hänt också får synas.

I lågstadiet var vi bara fem flickor på min klass och bara fyra på parallellklassen. Alltid fem flickors ord mot 20 pojkar. Pojkarna på årskursen tyckte det var kul att slå oss mellan benen och på brösten, men de skrek mobbning om nån tjej slog tillbaka (vi visste nog att våld inte var lösningen men när vi pratade med lärarna sade dom att pojkarna bara var förtjusta i oss). Omklädningsrummet som vi flickor fick använda hade av nån orsak låset fel väg svängt. Pojkarna utnyttjade det här flera gånger och öppnade dörren när vi skulle gå i duschen eller när vi böt om. Vi bad om att få ett annat omklädningsrum för det fanns ju ändå 2 lediga. Av nån orsak hamnade vi ändå alltid i det som låset var fel väg på.

När vi gick på femman eller sexan brukade pojkarna smätta våra bh-band och om man inte hade bh en dag (vi gick ju som sagt i lågstadiet alla hade inte utvecklats så långt ännu) började dom istället försöka dra upp våra skjortor. Det var ju inte alla pojkar som gjorde det här men jag önskar att de som var med minns vad de gjort och jag hoppas att dom skäms varje gång dom ser sina systrar, mammor eller vänner. Jag kan inte ännu säga nåt positivt om de pojkar som var värst.

När jag hade tagit studenten var vi ute och dansade och firade vår nya frihet från gymnasiet. Nästan alla i mitt kompisgäng sa under en eller annan tidpunkt under kvällen ”nån tog mig just på rumpan”, ”han där tog på mina bröst”, ”ser ni honom han försökte köra tungan ner i min hals”. Också jag blev tagen på rumpan och dragen i armen av en okänd man som försökte dra in mig i ett mörkt hörn. Som tur kunde jag dra loss mig.

På bar. Jag sitter och pratar med mina vänner om allt som hänt sen vi senast sågs. en okänd gubbe kommer fram och sätter sig bredvid mig. Han var säkert äldre än min pappa. Han försöker räcka mig ett glas lonkero och jag försöker vänligt tacka nej. Han sitter kvar och vill veta varför. Jag försöker ignorera honom så länge som möjligt men när han inte går säger jag att jag är chaufför ikväll och dricker inte. Han sitter fortfarande kvar efter det och försöker prata och få mig att dricka. det slutar med att både jag och mina vänner stiger upp och går iväg till en annan bar.

Jag hoppas att alla dessa män skulle kunna se alla texter i denna grupp och känna den skam som så många kvinnor måste bära på. Det är ju inte vår skam, den borde vara deras.

Han var min första pojkvän, vi kan kalla honom X.

Vi sågs inte i ca 3 år efter att han dumpade mig i början av gymnasiet, sedan hade jag en kris och drog mig tillbaka till honom igen.

Dum var jag.

Det började så härligt. Vi talade, chattade nätterna igenom. Det pirrade. Han var myndig, inte jag. Så han festade. Varje veckoslut. Och jag satt vaken på nätterna och väntade på honom. Det var enda gången vi sågs. Klockan blev 3. Klockan blev 5. Han kom och sov över, full som en tratt. Sket i mig, sov bort nästa dag och stack hem såfort han klätt på sig. De kvällar han var någolunda alert hade vi sex, eller, ja, non-penetrativt, pga min åkomma.

Sista kvällen vi spenderade ihop var jag nästan villig att ”ge upp” och göra det för honom, även om det innebar en hemsk smärta för mig. Han försökte tränga sig in och ville egentligen bara själv få skönt utan någon slags eftertanke för vad jag behövde (precis som första gången vi var ihop, när han dumpade mig för min vaginella dysfunktion).

Min kropp spjärnade emot. Jag kände mig misslyckad. Han skulle åka och festa.

Efter det hörde jag inte av honom. Fick efter stor möda veta att vi inte hade något alls mellan oss längre, och det visste han redan innan den här nämnda kvällen.

När jag frågade honom om han bara hade tänkt knulla mig och sticka sa han ”antar väl det”.

Han gjorde slut på messenger, om man nu kan säga så eftersom det inte var ett riktigt förhållande till att börja med. Han var min första stora kärlek, och jag tänker än ibland på att det gör lite ont att jag bara var en fitta för honom.

I min högstadieskola fredades inte korridorerna förrän en av de ohämmat kladdande killarna knuffades genom en glasruta. På nedre botten nog, men några skärvor i bakdelen fick han. Kanske de enda synliga ärren som finns kvar av de där åren, det vet jag inget om. De osynliga ärren är nog fler. Jag minns till exempel med skam den där kluvna känslan. Man kände sig skitig efter att ha blivit utsatt men oattraktiv om ingen sprang efter en. Fast i samma galna tankestruktur som lärarna och klassens pojkar – ”kärlek börjar med bråk”. Nej, den gör inte det. Kärlek börjar med respekt.

Tillägg: Min dotter är nio nu. Hon har fått frågan ”om hon vill knulla” i en uppkopplad spelvärld för barn. Hon har tillsammans med sin pappa gått till polisen för att anmäla saken och blev väldigt fint mottagen. Anmälan var rent principiell för oss föräldrar, vi vill att hon ska veta vad som inte är tillåtet även om någon förövare inte går att hitta. Det visste inte jag och ingen hjälpte mig heller att ta reda på det. Jag hyser inget agg mot någon av de pojkar som röjde loss i korridorerna. Det fanns vuxna som borde ha stoppat kaoset. Jag hoppas att de som ska ta hand om min dotter i högstadiet kan ha öppnare ögon.

En kille jag inte känner skriver åt mig på Kik, en messenger plattform som var ganska poppis för ett fåtal år sedan. Han säger sig vara från Sverige. Vi småpratar. Han skickar bilder på sitt ansikte. Småpratar lite mer. Plötsligt får jag bilder på hans penis. Jag, 13-14 år gammal, blir nervös, kanske kommenterar att det var lite rakt på sak. Det fortsätter. Han gör anmärkningar på hur het jag är och att han vill knulla mig på alla tänkbara sätt.

En dag berättar han att jag känner honom trots allt. Det visar sig att det är min, vid det tillfället, förra bästa väns pojkvän som flirtade med mig anonymt…medan de ännu var ihop. Jag blev helt chockad. Vad skulle jag göra? I något skede gjorde de slut. Saken föll i glömska.

Nu några år senare dejtar han en tjej som jag är bekant med, gör slut med henne, men detta visste jag inte om. Han kontaktar mig, frågar mig om mitt psykiska mående. Sen hamnar vi in på det här med att han är het på mig igen. Jag blir oerhört obekväm, i synnerhet med tanke på att jag är förälskad i min pojkvän och att det allmänt känns snuskigt. Veckan därpå får jag alltså veta att han gjort slut med min bekanta kompis och att han därtill kontaktade en annan vän och menade att de skulle på dejt och att han minsann skulle ta hennes oskuld försiktigt och sådär. Sliskigt snack liksom, precis som han talat med mig tidigare.

På tal om kukbilder etc, dejtingappar är helt värdelösa. Fullt med självabsorberade idioter som frågar om du vill ta analt och skickar ovälkomna självportätt på sina skitfula genitalier. Säger man ifrån får man höra en massa fult.

Det var 2013-2014, hade just börjat studera på en svenskspråkig högskola. Efter en studerandefest beställde jag en taxi med en kvinnlig studiekompis och hennes pojkvän som bodde i grannen. Då bestämmer sig en kille som vi visste från skolan, att hoppa in i taxin med oss, och säger att han ska åt samma håll, så vi kan alla dela taxi. Då vi väl kommer fram, säger han att han bor nog på helt andra sidan stan, och frågar om han kan sova över hos någon. Snäll som jag är, låter jag honom sova på min bäddsoffa. Tydligen var jag inte tillräckligt snäll, för på morgonen vaknar jag till att han inte längre sover på soffan, utan bredvid mig i min säng, under samma täcke, men handen innanför mina ben medan han trycker sitt stånd mot mig. Förstår först, trött och yr, inte alls vad som händer, men knuffar honom snabbt ur sängen. Detta gör honom väldigt arg, och han kallar mig vidriga saker. Jag fick honom som tur att lämna min lägenhet ganska snabbt utan större problem, men har sedan dess haft svårt med närhet. Har inte berättat om detta till någon för jag skämdes, och trodde det var mitt fel att jag tog honom in till natten.

Det är sommaren före jag ska iväg och studera och alla mina vänner har av någon orsak farit bort från hemkommunen. Hamnar av någon orsak på en fest med tidigare högstadiekompisar som jag inte träffat på länge men har goda minnen med. En av killarna var jag lite kär i i högstadiet men det blev aldrig något mer än hångel för att han ”ville vara fri”. Jag blir ganska full men vi har det trevligt och dansar. I något skede går hela gänget tillbaka till killen jag dansat med och jag minns inte när jag slocknat eller somnat. Jag vaknar av att killens fingrar är djupt inne i mig. Jag minns att jag föste bort honom men sedan är det svart igen. Jag har ingen aning om vad han kan ha gjort utöver det. När jag vaknar nästa morgon ligger det en massa andra människor runt omkring i rummet och jag känner bara att jag måste bort därifrån. Jag kom med bil och även om jag är långt ifrån nykter sätter jag mig i bilen och kör hem. När jag vaknar har han skickat ett meddelande och frågar vart jag for. Talade aldrig mer med honom. Berättade aldrig för någon förrän nu.

Från caféjobb.

14 år. Prao. Chefen i 60 årsåldern brukade stå bakom mig och kåt andas i min nacke. Han viskade ofta i mitt öra att jag skulle komma hem till honom för att dricka vin. Han försökte övertala genom att berätta hur mysigt vi kunde göra de för varandra, hur vi kan bli fulla och ha det roligt. Detta sa han även till min vän som också jobbade. Chefens son arbetade på kafét, han brukade skratta när hans far stötte på flickor. Efter en vecka berättade jag till skola. Min lärare lät mig men inte min kompis byta arbetsplats.

Igen på ett café ute på en liten ö. Kunden fick reda på att vi var som enda på hela ön. Han tränga sig bakom disken, tala om hur söt jag är. Jämförde min kropp med bakverken som säljs. Han tog min hand och pussade mig upp till halsen. Försökte få mig till hans båt. Få mitt nummer för att få ”service”. Gav honom min chefs nummer och började gå hem. Han blev förbannad och följde efter. Jag sa till argt. Har trodde inte. Jag sprang. Låste dörren.

Massören som trycker sitt stånd mot min rygg. Grannen som tränger sig in i min lägenhet och är närgången, vägrar gå. En annan kväll försöker han sparka in min dörr då jag inte öppnar. Den äldre släktingen jag blir varnad för och måste se till att aldrig vara ensam med. Flåsarna i telefonen som berättar att de masturberar. Pappas vänner som på hans 60-årsfest kommer alldeles för nära och blåstirrar ner i urringningen. Blottarna som dök upp på vägen till skolan. Mannen som på första dejten frågar om jag tar i mun och sväljer såsen. Killarna i skolan som drog i behåbanden och kommenterade våra bröst. Mannen som kastat lystna blickar på mig på tåget, klev av på min hållplats och jagade mig, har aldrig i mitt liv sprungit så snabbt. Alla tafsande händer på krogen och fester. Och många, många fler situationer.

Jag var tillsammans med en kille. Han ville ha analsex, jag ville ABSOLUT INTE! Han tjatade och tjatade på mig. Men jag ville inte! Plötsligt i en sexakt tryckte han in sig i mig där bak.

Jag blödde flera dagar.

Jag är på krogen med min nuvarande sambo. En man tafsar hårt mig på baken. Jag säger till väldigt starkt! Detta är MIN kropp, och här är min sambo och han är den som får röra mig!! INTE DU!!

Som svar fick jag höra av killen att jag är en surkärring!!!