Vittnesmål nummer 706

Jag blev en gång lurad av en man som påstod sig vara 20, men i själva verket var han nog närmre 30 år.

Han kom och träffade mig när jag bodde i min första egna lägenhet och ville inte ge sig av även om det blev senare och senare och trots att han försökte få mig att gå med på att gå och lägga mig i sängen ”och mysa” med honom så vägrade jag.

Han drog mig tillsist med sig in till mitt sovrum och tvingade ner mig på sängen och började sen ta på mig innanför mina trosor och tvingade in sina fingrar i mig.

Jag minns ännu hur rädd jag var och hur ont det gjorde, jag var då 14 år gammal. Det kom blod från mig och dagen efter hade jag märken av blod på väggarna i sovrummet eftersom att han hade rört väggarna efteråt. Mitt underliv var så svullet flera dagar efteråt att jag grät när jag skulle och kissa och undvek det hellst så länge som möjligt, kunde heller inte gå normalt då mina blygdläppar var så svullna så jag gick hemma i några dagar utan att träffa eller prata med någon alls. Jag gick helst utan byxor då det gjorde ont att ha på sig trosor. Det var så hemskt!

Jag har fortfarande inte vågat berätta för någon annan än min man om saken för att jag känner det som att det är mitt fel att det blev som det blev även om det egentligen inte är det.

Jag vet att personen som gjorde detta i dagens läge lider av cancer och jag hoppas innerligt att han aldrig kommer bli frisk, utan får lida!

Jag är tacksam över att jag nu har träffat min fina man som förstår mig och direkt jag visar att jag inte vill ha sex eller att han rör mig så slutar han, behöver inte annat än se på honom när jag inte vill så förstår han och låter bli.

Trodde aldrig att jag skulle våga lita på män mer efter dendär händelsen. Jag vaknar fortfarande vissa nätter av att jag drömmer om händelsen och hoppar upp ur sängen av skräck, skulle helst bara spola tillbaks tiden och se till att jag aldrig hade träffat mannen som gjorde sådär med mig. Fyfan!