Min ex-pojkvän var extremt svartsjuk. Killkompisar kunde jag glömma helt (eftersom jag ”säkert hade knullat dem alla”), han tog ofta upp hur många jag hade legat med, kallade mig hora och var övertygad om att jag var otrogen varje gång jag gick ut.
Men bara ”på skämt” såklart.
När jag under tiden vi var tillsammans blev sexuellt utnyttjad av en manlig bekant blev han arg och skyllde allt på mig. ”Du måste ha gjort nåt som fick honom att tro att du ville det” och ”varför gick du inte bara därifrån?” var vad jag fick höra. Ju mer jag försökte förklara desto dummare kände jag mig och till slut var det jag som bönade och bad om ursäkt. Han var äcklad och vägrade kyssa mig. Han vände bort huvudet för att demonstrera hur lätt jag kunde ha gjort detsamma.
Han brukade säga att han inte förtjänade mig och att han var rädd att jag skulle lämna honom. Det var så han kom undan med allt. Han var ju bara otrogen pga sitt bekräftelsebehov. Han ljög ju bara för att han var rädd att jag skulle göra slut.
Efter två år var mitt självförtroende i botten. Jag var dum, jag var ytlig, jag var ointressant, jag var inget mer än mitt utseende, jag överreagerade, jag övertänkte.
Det här är inte det första inlägget om denhär personen. Han har en skadlig verklighetsuppfattning och hans förmåga att manipulera är nästan fascinerande. Han har blivit konfronterad men tar inget ansvar. Det värsta är att han faktiskt inte inser att han gör nåt fel och håller just nu på att göra det igen.