Jag är 18 år. Jag och min dåvarande pojkvän hade det ganska struligt. Förhållandet skulle inte hålla många veckor till. En helg var pojkvännen ute på fest på annan ort, så jag mötte upp med vår gemensamma vän. Han var närmare min pojkvän än mig, dock. Vi mötte upp med ett gäng andra och tog oss ut i sommarnatten och bara hängde på stranden och drack sprit. Det var en väldigt kul kväll men jag drack för mycket, kanske främst för att jag var så heart broken.
Jag berättade till vår gemensamma vän om hur ledsen jag var. Han lyssnade, klappade på ryggen och gav mer sprit. Sen åkte alla hem och jag och vännen gick hemåt tillsammans. Jag ville inte gå hem till mig ännu, för jag visste att jag skulle bara börja gråta pga den bristande relationen så jag frågade om jag fick komma med in till honom och vi kunde spela sällskapsspel, lyssna på musik eller vad som helst. Så det fick jag.
Väl inne insåg jag hur full jag var. Han hade bara ett ställe att vila på – sängen – så jag slängde mig ner där efter ett tag och klagade på att jag var så full, att jag borde gå hem, kanske beställa taxi. Jag hade svårt att hålla upp ögonen för allt snurrade. Han kom till mig och drog av mig mina strumpbyxor. Jag sa ingenting, förutom typ ”nejmen va?” för jag var så förvånad. Vi var ju så platoniska kompisar tänkte jag, vad är detta? Och jag var tillsammans med en av hans bästa vänner, om än ostadigt! Jag skulle definitivt ha sagt ifrån, men jag gjorde inte det. Han trändge in i mig och gjorde sitt och kom utan kondom på bara någon minut. Sen sa han ”ja, du borde nog ta ett dagen efter piller”. Sen pratade vi aldrig mer om den saken. Varför sa jag inte ifrån?