Vittnesmål nummer 637

Jag minns hur pojkarna i klassen fr.o.m. fyran ända tills vi gick ut nian tillsammans dagligen kommenterade mitt utseende negativt. Jag var enligt dem ful, oattraktiv, var ingen kvinna eftersom jag var sent utvecklad. Jag fick veta att ingen man någonsin skulle vilja ha mig eftersom jag hade för små bröst. Det kändes hemskt. Jag behandlades som pesten, medan de populära flickorna fick finna sig i att bli tafsade på jämt och ständigt. Varenda en av oss kallades för hora åtminstone en gång av dessa pojkar, jag själv när jag inte öppnade klassrumsdörren tillräckligt fort. Ingen vuxen gjorde någonsin något åt allt detta trots att de såg delar av det. De bara sa att pojkar är pojkar och att kränkningarna de utsatte oss för bara var ett sätt att visa att de gillade oss…