Month: september 2018

När jag var 4 år gick jag med min syster och hennes väninna, då 8 år, en sommardag o leka med Barbien till klippor vid en gles skog nära vår hemgård. Efter att vi fridfullt lekt en tid i solskenet kom en man upp till oss och frågade ifall vi vill se trollkonster, ifall jag minns rätt talade han finska.. Min syster och hennes väninna förstod att något var skumt över hela situationen. Mannen blockerade stigen hemåt och de vågade inte stiga upp o gå bort utan tänkte att mannen går säkert snart bort och lämnar oss ifred ifall vi inte visar något intresse. Jag som 4-åring ville ju jättegärna se trollkonster och log glatt till mannen. Var ett mycket socialt barn som sa hej till alla jag gick förbi på gatan. Han fortsatte med att förklara att han kan trolla mjölk ur sin snopp. Min syster och hennes vän blev mycket obekväma och svarade nej men jag förstod ju inte vad detta innebar och var mycket nyfiken och orädd. Minns inte allt helt exakt utan mer olika snuttar av händelsen. Men han började göra sin grej, dra i hand framför oss, och min syster och hennes vän tittade bort. Min syster försökte flera gånger vrida min blick bort från mannen. Jag var grymt fascinerad över vad som skulle hända och hade stora förväntningar av trolleriet. Vet inte hur länge detta pågick men tror att de var ganska snabbt över. Vet inte heller hur han avlägsnade sig från platsen men minns att jag var mycket besviken över trollkonsten och tyckte att mannen ljugit. Nästa minne är att vi kommer hem ganska snabbt efter detta och att jag förvånat berättar till mamma vad som hänt i mina egna ord och från ett barns synvinkel på saken. Tror att min mamma efter detta blev chockad och ville att min syster som äldre skulle berätta vad som exakt hänt. Mamma gjorde genast en polisanmälan efter detta. På grund av att jag var så liten då detta hände förtryckte jag hela händelsen tills jag började ha mardrömmar om saken i tonåren. Visste inte att det var ett minne utan trodde att jag bara har helt sjukt äcklig, vrickad fantasi och är sexuellt störd. Att jag hade underliga sexdrömmar som jag inte tändes på. Då dessa mardrömmar hållit på en längre tid undrade jag varför drömmen alltid var exakt densamma och började fundera mer på saken då jag sedan vågade ta upp det med mamma. Då bekräftade hon till mig att det hela faktisk hände. Hade länge skuldkänslor och obehag över att jag varit så ivrig och uppmuntrat mannen innan jag själv fick barn för 5 år sedan och insåg att en 4-åring inte kan begripa vad mannen menade och tänkte göra.

Flera små händelser runt lågstadietiden i skolan av killarna i klassen, slöjdläraren och högstadietidens spårvagnsfärder samt väntande på hållplatser. Tur att det ibland funnits en vänlig själ som kommit emellan och hjälpt, vågat säga ifrån när man själv blivit helt förlamad.

När jag som 17 år var nykär i en kille i min klass och föräldrarna hade fest till sina närmaste vänner hemma hos oss kommer jag ihåg att en av de manliga gästerna ville byta några artiga ord med mig så som man brukar. Efter en stund säger han typ nåt som att “Du har ju riktigt blommat ut. Du liksom skiner, man ser att du är kär. Har du en pojkvän. Jag berättar att jag träffat en kille i min klass och att jag gillar honom jättemycket. Då frågade han rakt ut ifall vi redan haft sex och att jag säkert givit min oskuld till killen. Jag blir så chockad att jag snabbt säger sanningen att “NEJ jag är nog fortfarande oskuld”. Tycker att min pappa då hörde en del av vad som sagts och han kommer upp till oss och skäller på sin vän och säger till mig att jag inte behöver svara på frågorna och att vännen inte skall fråga sådana saker av mig. Kände mig mycket lättad av att pappa hoppade in och sa så men skämdes jättemycket att jag i hast svarat till mannen.

Hösten 2014 fick jag stora besvär med min rygg, som företagare svårt att vara sjukledig.

Sökte hjälp med ljus och lykta, provade allt, först alternativa metoder och sedan ”vanlig”läkarvård.

Läkare nummer 1. i en liten finlandssvensk stad.

Han är i 60-årsåldern och har privat mottagning, jag ca 45 år då. Jag berättar om hur sjuk rygg jag har, skäms över att jag även börjar gråta, för jag har så ont och känner mig så misslyckad.

Nu kan jag inflika, jag är absolut ingen blyg viol.

Läkaren ber mig klä av mig och lägga mig på mage på britsen, jag har endast trosor och BH på mig.

Smått obehagligt, men han måste ju få se min rygg.

Efter det ber han mig ställa mig upp med ryggen mot honom o böja mig ner (fortfarande i trosor och BH) och han ber mig några gånger, ”lite längre ner, lite längre ner…”

Där står jag med stjärten rakt upp och huvudet nedåt, han står ca 10-15 cm bakom mig. Obehagligt bara förnamnet. Som sig bör, jag betalar (betala för detta?) och försvinner och får utskrivet värktabletter. Jag känner mig förvirrad och han undrar om jag vill ha en remiss till en fysioterapeut, men jag är så förvirrad så jag vet inte vad jag vill. Han ber mig komma tillbaka till mottagningen om jag trots allt vill ha remissen till fysioterapi. Inom några dagar går jag tillbaka för att få en remiss till fysioterapeut och ve och fasa läkaren gör samma sak igen- jag ska klä av mig och han står bakom mig och allt upprepas. Han tar dessutom betalt ännu en gång.

Jag är alltså 45 år och brukar ha lätt att uttrycka mig, men jag bara skäms och detta antagligen låter jag ske, för jag har verkligen sjuk rygg och jag kan inte riktigt fatta vad som händer.

Läkare nummer 2., även han i 60-års åldern.

Några veckor senare.

Även detta besök privat och jag betalar 70 €. Denna gång får jag behålla mina långbyxor på, står i min BH och han tittar på mig, blinkar och säger ”hyvältä näyttää” heheheh..

Jag betalar och händerna skakar. Mest arg över att ha så ont i ryggen och bli så illa behandlad och dessutom vara så handlingsförlamad!

Hemma har vi med min man och mina vuxna barn skrattat om hur det gick då mamma gick till läkarna med ryggen. Men det är ju JAG som gjort det till något att skratta om. Dessa män är inget roligt att skratta åt. Dessa män borde ”hängas ut”

Jag var 13-14 år. Jag var lite bekant med en tjej. Tyckte hennes brorsa var snygg, men han var 3-4 år äldre än mig. Men snygg var han (tyckte jag då). Ibland var jag hemma hos tjejen, hoppades då att man skulle få en glimt av hennes storebror, att han oxå skulle vara hemma.

På sommaren var jag och mina kompisar ”på stan” en helg. Man traskade runt ett kvarter o stötte på de äldre som var fulla o kom ut från en krog som låg mitt i kvarteret. Plötsligt kommer han. Hoh! Snyggingen. Han frågar mig om jag ville följa honom ner till båten, för han skulle ta båten hem. ”Javisst!”

Vi promenerade ner till vattnet en par hundra meter, plötsligt tar han tag i mig o trycker mig mot ett träd ”vill du suga av mig?” Jag svarade ”nej”, visste ju knappt vad det var. Sen river o drar han mig in bakom några träd och bakom upplagda båtar.

Han var säkert 185 cm lång, själv var jag typ 165 cm o vägde 45 kilo, rena rama spinkisen. Liten, späd, hade inte ens fått bröst.

Han drar ner mina byxor och trosor till anklarna. Likaså sina egna. Han bänder mig på rygg o håller mig nere medan han försöker föra in den. Jag kämpar emot med hela min kropp, jag korsar mina fötter så han kommer inte längre än mellan låren, han bänder otaliga gånger upp mina fötter med sina, för att få mina ben isär. Jag korsar dem på nytt, spänner hela min kropp o skriker mig hes med upprepade ”HJÄLP!” Men ingen hör mig.

Han håller ena handen för min mun. Jag hyperventilerar, jag är helt slut o andfådd. Han fortsätter kämpa med att nå dit han vill.

Det är sensommar och det är rätt mörkt ute, klockan är kanske elva eller runt midnatt. Plötsligt ser jag en polisbil komma glidandes på den lilla vägen som går till en vändplan, kanske bara 20-30 meter bort. Yes tänker jag, nu är det över. Jag tar i allt vad jag kan o ropar ”HJÄLP! HJÄÄÄLP!” Polisbilen glider vidare.

Han har nu släppt koncentrationen på vad han höll på med och är nu i sitt esse med att strypa mig. Jag ser att polisbilen har vänt och glider tillbaka. Jag kan inte skrika. För jag får inte luft. Jag känner hur jag håller på att svimma. Jaha nu dör jag, tänkte jag.

Plötsligt släpper han mig. Stiger upp o drar på sig sina byxor o frågar ”var fan är min klocka?”.

Jag har inte mycket kraft kvar nu, men jag knagglar mig upp på de skakiga benen, drar upp mina byxor. Men jag har bara en sko! Han letar sin klocka o jag letar min sko. Då slår det mig plötsligt VAD FAN HÅLLER JAG PÅ MED!? SPRING FÖR HELVETE! Jag ser min sko, plockar upp den, o tack vare adrenalinet så springer jag upp på stan igen. Blodig runt näsvingarna, blod i mungiporna, totalt söndergråten och blå hals.

Jag träffar på mina vänner och försöker förklara vad som hänt. Men det är svårt, eftersom jag hulkar efter allt gråt o rösten bär inte efter allt skrik…

Nej. Jag anmälde inte heller.

Hatet mot killen lever kvar som om det var igår. Tack och lov har han flyttat bort.

Varför hade inte polisen fönstret öppet så de kunde höra mig?

Jag var 15 eller 16 år gammal och sommarjobbade på en grill i byn där jag bodde. Ägaren var en man i 40-års åldern. Han hade för vana att ställa sig bakom mig o lägga händerna på mina höfter o liksom jucka mot mig. Jag blev generat och obehaglig till mods varje gång, men låtsades som ingenting, täcktes helt enkelt inte säga nåt. Han pratade också om hur han skulle vilja ”älska” med mig.

Några av kunderna som dök upp på natten kom också med kommentarer, särskilt en kille i tjugoårsåldern demonstrerade med talande gester hur han skulle sätta på mig bakifrån.

Jag var oerfaren och annars också väldigt osäker då jag mer eller mindre varje dag i skolan fick höra hur ful jag var. Jag berättade aldrig åt mina föräldrar vad som hände på grillen eller om trakasserierna i skolan, skämdes så fruktansvärt.

Efter att ha tigit i över 40 år vill jag äntligen berätta. Jag är utbildad och har arbetat inom mansdominerade yrken, där var det vardagsmat att få höra och utsättas för både det ena och det andra. Det handlade om jämnåriga ”kompisar” och det var så det var.

Det som svider, och som jag inte kunnat berätta om, var övergrepp begångna vid två olika tillfällen av två olika äldre män, båda respekterade och goda vänner till min familj. Den första gången var jag endast 11 år då denna granne vid vår sommarstuga trängde in mig så jag inte kom undan, och tafsade och kommenterade mina begynnande bröst. Äntligen lyckades jag chockad springa hem, och aktade mig noga för den grannen i framtiden. Den andra gången var jag äldre tonåring, och en god vän till familjen, som jag arbetade tillfälligt hos, tog varje tillfälle i akt att tafsa, trycka mig mot väggar, komma med förslag. Han var gift och hans barnbarn var i min ålder och hela situationen var så overklig att jag bara inte kunde tro att det skulle upprepas, därför återvände jag snällt på jobb dag efter dag.

Jag vågade aldrig berätta för mina föräldrar. För det första hade de inte trott mig, för det andra ville jag verkligen inte vara orsak till en konflikt mellan våra familjer. Det är det som känns värst idag, att växa upp i en miljö där man inte berättade!

Jag gick i högstadiet och satt med min kompis och pratade vid ett träd vid stadens huvudgata. Min kompis bodde i höghuset bakom. Förbi gick en pojke från min klass med sin familj. Strax efter det började han och ett par av hans kompisar anklaga mig för hora och ropade efter mig hora. På sexualundervisningstimmarna antydde de menande att jag var mycket insatt i det. Jag försökte hålla skenet uppe och försvara mig med att det var rena rama lögner, men de flinade bara menande tillbaka. Detta höll på i flera månader tills jag bröt ihop hemma en kväll gråtandes. Min mamma ringde till rektorn och den kvinnliga rektorn kallade till sig pojkarna som fick en rejäl utskällning. Den öppna mobbningen slutade, men ibland fick jag menande blickar eller viskningar och resten av högstadiet var jag rädd ifall mobbningen skulle igen fortsätta.

Ett till minne poppar upp nu när jag läser andras erfarenheter.

Församlingens barnläger. Jag var ca 10-12 år. Jag och min kompis var fnittriga på natten och kunde/ville inte sova. Hjälpledarna, bl.a en man/kille som då var uppskattningsvis runt 18-års ålder lade sig bredvid oss på våra madrasser och försökte ”natta oss”, bl.a genom att hålla om oss och att visa sitt kön under täcket. Då tyckte jag det var både konstigt och lite spännande. Idag skulle jag bli galen om det hände mina egna barn.

Vi skulle ha sex. Jag bad inte om det. Han bestämde så. Vi skulle ha sex.

Min bästa vän gillade en kille. En kväll bjöd han oss båda hem till hans kompis, för att chilla där i lägenheten och lära känna varandra.

När vi kom dit var där jag och min bästa vän och 4 killar som jag inte kände. Kände mig obekväm redan då. Vi beslöt oss för att ändå bli övernatten, eftersom min bästis ville stanna kvar med killen hon gillade.

Min bästis stod tillsammans med killen och bäddade en säng för dem. De var påväg och sova. Jag frågade “Var skall jag sova?”. Killen svarade att jag kan gå till rummet bredvid och att där sover troligen hans kompis.

Jaha… okej, tänkte jag och gick osäker mot rummet. När jag öppnar dörren ser jag den här ”killen jag skulle sova med”. Vi lägger oss på sängen och kollar en film, vi har kläderna på.

Han drar mig närmare hans varma kropp och jag tänker att det är mysigt och bra såhär.

Vi börjar hångla. Eller, han börjar hångla med mig. Jag tycker inte om det men vågar inte säga nej. Försöker hellre svänga huvudet och ignorera det.

Han börjar klä av sig och jag med. Tänkte nu att vi klär av oss och går under täcket och fortsätter se på filmen.

Men det gick inte så utan han flyttar sig på mig. Det tar en stund för mig att förstå, allt händer så fort. Han sliter bort mina trosor och håller på och trycka kuken i mig. Jag frågar “Har du kondomen?”.

Han stannar upp och ser på mig förvånat. “Är du inte på piller”, frågar han. “Nej”, svarar jag och känner mig dum och som en liten flicka.

Han kastar sig på rygg och pustar ut. Han är besviken och vill inte se mig i ögonen. Jag är inte alls kåt men han säger att han måste få komma, “Vi knullar utan”.

Jag skrattar högt och och säger “Ei vitussa”. Han säger “Va” “Jag kommer inte i dig”, som han skulle vara någon expert på o hålla sperman inne.

Jag fortsätter säga nej, jag säger det så otroligt många gånger. Han fortsätter tjata…

Sedan blir han arg och sätter armarna i kors och svänger ryggen till. Där blir han tyst och sura. Jag skäms, samtidigt som jag vet att han är en idiot. Men jag skäms ändå.

Jag tänker att jag gjorde fel. Det var fel av mig att säga nej. Det var inte okej för honom.

Jag säger “Okej då”, och då hoppar han direkt på mig och knullar mig.

Jag känner mig rädd och besviken på mig själv. Jag gjorde mot min egna vilja och för hans vilja istället. Jag frågar flera gånger “Är du säker att du inte kommer in i mig?”

När han är klar med att knulla mig frågar han om jag vill göra brunch till honom på morgonen. Är han verkligen seriös?

Jag vaknar 6 på morgonen och smiter i väg där ifrån. Jag säger hejdå till min bästis och hon tycker jag är fräck när jag inte väcker honom. Men hon visste ju inte vad som hänt.

Jag var 23 år då jag blev våldtagen. Jag hade dejtat en man som var nåt år yngre, vi hade endast haft några dejtar då han kom hem till mig. Jag tyckte om honom och då vi kysstes i soffan var jag helt med på noterna. Sen började hans händer söka sig under min tröja och då sa jag att jag inte ville ha sex . “de e lugnt” sa han, “inte behöver vi”.

Före honom hade jag bara träffat ett fåtal killar och haft ett längre förhållande och alla dom hade varit respektfulla och jag hade till och med sovit med vissa utan att ha sex. Så jag trodde att den här killen som jag var så intresserad av var likadan. Jag tänkte därför att det är helt tryggt att sova tillsammans.

Då vi var i sängen kysstes vi lite men sen plötsligt tog han tag i mina axlar och klättrade ovanpå mig och började kyssa mig mer aggressivt. Jag försökte knuffa bort honom men han var allt för stark, han spelade fotboll och var därför mer muskulös än mig.

Han bet och nafsade i min hud (som jag sedan hade blåmärken av) medan han drog ner mina trosor. Jag sa att han skulle sluta, att jag inte ville.

“de e lugnt” sa han. Och fortsatte.

Allt gick så snabbt efter det. Han särade på mina ben med sitt knä och trängde in i mig och höll på tills han kom (utan kondom). Jag var helt paralyserad av chock, han höll hela tiden ner mig.

Jag vägrade såklart se honom efter den natten. Men det tog länge för mig att förstå vad som hänt. Jag skämdes så otroligt, jag intalade mig länge att det inte var våldtäkt för vi dejtade ju och jag tyckte om honom. Jag sa åt mig själv att inte e de våldtäkt då jag bjöd hem honom och då jag gick med på att dela säng.

Skammen följde med då jag måste gå till apoteket och köpa dagen efter piller och sedan fara till hälsostationen för att göra tester för könssjukdomar och hiv. Den psykiska trauman lever jag med ännu idag. Har medvetet inte velat vara i ett förhållande sedan dess. Jag vet att man inte bör dra alla män över en kamm, men det är lättare sagt än gjort.

De här är första gången på sju år som jag i helhet berättat om det som hände mig. Jag vill tacka alla starka kvinnor som med sina berättelser gett mig mod.

Jag är vittne till en del händelser. För bara några månader sedan blev jag sexuellt kränkt och sexuellt trakasserad i skolan. Det började med att han sade kommentarer bakom min rygg. Han sade det högt för han ville att jag skulle höra. Han började smygfota mig och skicka till sina kompisar. När han märkte att jag visste att han tog bilder av mig, började han ta ännu fler bilder och zoomade in på bröst och rumpa. Han började föra konversationer med mig och pratade om min kropp. Efter detta hade pågått en tid, fick jag nog och berättade för en lärare. Han har inte sagt ett ord sedan dess och skäms när han ser mig.

En annan gång i skolan började en pojke prata med mig. Vi kom bra överens, och en gång kramade han mig innan vi skildes åt. Jag tyckte att det var lite konstigt och nästan obehagligt för jag hade pojkvän då. Nästa gång vi träffades ”råkade” han ta lite på mitt ena bröst. Sedan dess har jag undvikit den pojken.