Month: september 2018

Detta är en jobbig sak att skriva om och väldigt tungt att återberätta händelserna. Jag har blivit utsatt för två olika övergrepp av två olika män, båda under detta år.

Det första övergreppet skedde i januari. Jag träffade en väldigt snäll kille på baren och vi pratade en hel del. Jag lade märke till att han inte verkade intresserad av någonting annat än att prata då han inte berörde mig på något sätt. Då baren stängde gick vi hem till honom och fortsätte att prata om allt mellan himmel och jord. En stund senare sade vi god natt, jag lånade hans skjorta att sova i och vi gav varann en godnattkyss. Jag tyckte det var skönt att han inte ville ha sex eftersom jag inte alls kände för det. Efter en stund (osäker på hur länge) vaknade jag av att han bland annat tog på mina bröst, fingrade mig, förde mina fingrar på hans kön och sedan försökte ha sex med mig ”medan jag sov”. Jag var förstelnad och kunde knappt röra mig eller andas. Som tur slutade han då jag lyckades ge signaler av att jag var vaken. Dagen efter var jag fortfarande i chock och förstod inte vad som hänt före jag kom hem och brast ut i tårar.

Den andra gången var i oktober. Jag var på besök hos mina studievänner på annan ort. Första natten spenderades hos en väninna och den andra hos en väldigt god killkompis. Måste infoga att denna person är den enda killen som kände till  den tidigare händelsen, så stor var min tillit till honom. Vi var ute och festade ett gäng på tio personer och vi blev alla rätt fulla, vissa mera än andra. Då kvällen led mot sitt slut gick vi hem till honom som planerat. Han frågade upprepade gånger om vi skulle ha sex och jag svarade varje gång nej eftersom jag kände att det skulle förstöra vår vänskap. Även denna gång vaknade jag upp av att killen jag sov bredvid tog på mig och fingrade mig. Jag panikade ur och satte mig på golvet och började gråta och skaka okontrollerat. Han bad om ursäkt och gick för att lägga sig på soffan. Morgonen därpå fick jag veta att han planerat ha sex med mig trots att jag sov.

När jag var 17 år var jag på dans. Jag hade dålig självkänsla, så inför varje dans hoppades jag på att någon skulle komma fram på dansgolvet. Den här gången kom en äldre kille fram, 20 år minst. Han gick rakt fram till mig och jag kände mig utvald.

Snabbt kom händer fram, utanpå och innanför blusen. Jag tänkte att detta var det normala för en så gammal och mogen kille. ”Gör ingen stor sak av det”. Även om inga händer nånsin varit där förut. Strax efter åkte handen ner i trosan och in. Blev chockad. Det kändes definitivt inte bra. Drog ut handen och då gick han.

En mycket mer vardaglig händelse, som nästan kändes värre just eftersom det var i en vardaglig miljö: Jag var på synundersökning. Efteråt hämtade den ca 60-åriga optikern ett par månadslinser åt mig. Han lade armen runt mina axlar, vände sig mot mig och böjde ner

huvudet, nästan som en kram. Han småpratade lite och berättade att jag skulle få dem gratis fast de var dyra och ville jag skulle komma tillbaka sedan. Det kändes som om han förväntade sig något tillbaka eller i alla fall visste att jag inte kunde säga något om ”kramen” nu när han var så givmild. Jag hatar ofrivillig kroppskontakt och hatade allt i den stunden. Kunde bara tänka att detta aldrig skulle ha hänt åt en man. Tog jag ett steg tillbaka? Nej, då skulle man ha gjort situationen obekväm för mannen och det är det värsta en flicka kan göra. Så man står still, ler och tackar.

De stora övergreppen är förfärliga. Men också dessa små obekväma och förnedrande situationer som händer hela tiden för kvinnor och som män knappast behöver uppleva. Den ständiga påminnelsen om att inte få äga sin kropp och integritet till fullo.

Jag är 7 år. Det är juli och hett. Jag är på sommarstugan hos mina underbara faddrar som jag älskar och som behandlat mig som sin egen dotter eftersom de är barnlösa. Ända sedan jag var riktigt liten har jag ofta varit hos dem och de har skämt bort mig och gett mig kärlek och omtanke. Jag har min nya fina baddräkt på mig, en frotté i turkos, vitt och blått. Jag är så stolt över den och min gudfar vill gå och simma. Vi går ut i vattnet och han håller min hand. Min gudmor blir kvar i sommarstugan och gör lunch. Solen glittrar i det varma vattnet och jag är så lycklig… det bubblar av lycka och glädje inom mig och min gudfar och jag slänger oss i vattnet.

Plötsligt kommer han alldeles intill mig och han nyper mig i bröstet som ännu är en liten flickas bröst. Han tar tag runt min midja och säger att han ska lära mig simma, fast jag kan simma. Jag känner att det är fel. Så fel. Han för in ett finger under baddräktens kant och ner mot min slida. Jag försöker komma undan men han håller mig i skruvstäd och håller så hårt att det tar ont. Han trycker sitt underliv mot mina ben och jag känner att det är hårt och han trycker och trycker och gnider sig mot mitt ben. Jag försöker komma loss men han släpper inte. Jag försöker spjärna emot men han håller mig och för in ett finger i mig. Det gör ont och jag skriker till och han ler och trycker fingret längre in. Jag dör inombords. Spjärnar inte emot längre. Jag är tyst och rädd och tänker på min gudmor som kokar nypotatis och som inte hör min tysta gråt.

Han släpper taget och jag springer upp på stranden för att springa till stugan och gudmor. Jag tar handduken från en sten på stranden och ska torka mig. Det rinner blod längs benet och jag skäms. Jag går in i bastukammaren och tar av mig baddräkten. Jag ser blod och skäms. Skäms, skäms, skäms… Jag stoppar en trasa som jag hittar på bastulaven i trosorna och klär på mig t-skjorta och blåa shorts. Och skäms. Jag går in till min gudmor och där sitter gudfar vid bordet och låtsas om ingenting. Efter lunchen går jag till bastun och försöker tvätta bort blodet i min baddräkt. Spår efter blodet syns som ljust rosa fläckar i grenen och jag är rädd vad min mamma kommer att säga om hon ser det. Jag går bakom bastun och gräver ner baddräkten under en massa ris och stenar.

Någonting väldigt vackert och fint dog i mig den dagen. Det har aldrig väckts till liv igen. 35 år senare blev min gudfar dömd till fängelse för svåra sexuella övergrepp mot en 12-årig flicka. Och jag kände mig medskyldig till den flickans öde. Hade jag berättat åt någon, kanske andra inte hade råkat ut för honom. För jag tror att vi är många som han förgripit sig på. Skammen… Jag känner skuld och skam ännu.

Jag är 49 år. Jag har, efter separation från min make och barnens far, ett förhållande med en man som jag älskar väldigt mycket. Vi har ett härligt förhållande, dynamiskt och fyllt av omtanke, kärlek och skönt sex. Men han börjar visa sidor som är svårhanterliga, sjuklig svartsjuka, kontrollbehov, anklagelser och förnedring. Jag vill ha en time out och då visar han sitt rätta jag. Han hotar mig med att sprida ut vilken slampa jag är, hur jag vill bli k…..d, vilken billig hora jag är och att han kommer att berätta för mina barn vilken horaktig mamma de har. Alla i vår lilla stad ska få veta allt om mig och lite till. Alla mina medarbetare, alla mina kunder som jag har i mitt företag, min 80-åriga mamma, mina syskon… ALLA ska få veta vilket luder jag är och jag kommer att bli våldtagen av män som tror att jag vill och njuter av att bli våldtagen. Att jag ska akta mig då jag går hem i mörkret. Jag blir fruktansvärt rädd och skäms… Känner skuld och skam. Och jag är rädd på riktigt.

Han ber om förlåtelse, ångrar sig och får mig att förstå att han är uppriktigt ledsen. Att han blev galen av sorg över att förlora mig. Att han vill att allt ska bli bra. Han älskar mig, säger han. Över allt annat i världen. Jag är kvinnan i hans liv. Och han ångrar sig djupt och ärligt. Han vill träffa mig och prata. Bara prata. Ställa allt tillrätta så att jag förstår att han menar allvar. Jag åker hem till honom. Han har dukat fram en flaska äkta champagne och lite smått att äta. Själv dricker han cognac. En, två, tre cognac…

Vi pratar och han är rar och ångerfull. Ber om förlåtelse. Förstår att han har sårat mig. Allt ska bli bra. Och jag älskar honom så mycket. Han är öm och varm. Vi går till sängen. Jag längtar efter honom och känner lyckan bubbla i mig. Det kommer att bli bra. Allt kommer att bli bra. Vi älskar och han hämtar en halsduk och binder leende ihop mina händer.  ”Jag ska göra det skönt för dig… ” säger han och smeker mig. Han ber mig vända mig på magen. Han tar tag om min nacke och trycker till. Hårt. Jag förstår ingenting. Han trycker mitt ansikte ner i kudden och jag får ingen luft. Jag blir alldeles apatisk. Tänker att han kommer att döda mig.

Han särar mina ben med sina knän och med kraft kör han in nåt kallt och hårt i min stjärt. Jag kan inte andas. Allt svartnar och jag blir tom och kall. Vänder på huvudet så jag får luft. Och han fortsätter penetrera mig i anus med föremålet. Hårt. Det gör så fruktansvärt ont. Både fysiskt och psykiskt och inombords dör jag. Han penetrerar mig med sin penis. Han har stånd och får utlösning. Sjunker ihop över min rygg och säger: ”Du kan gå nu!” Han knyter upp halsduken och jag plockar ihop mina kläder och går ut ur  lägenheten. Sätter mig i bilen och kör hem. Jag gråter. Gråter och skäms. Jag kommer hem och klär av mig. Ser blod i trosorna. Blod och sperma. Efter den natten är en del av mig borta. Död.

Jag vill börja med mitt tidigaste minne:

Jag och min kompis njöt av vårt sommarlov mellan 5:e och 6:e klass. En solig sommardag gick vi förbi en rad studielägenheter för studerande på yrkeshögskola. Därifrån hörde vi busvissel och sedan skrik efter oss: ”Hei pikkupillut, tulkaas tänne meidän kaa”

Biologilektion i högstadiet. Vi ser på en dokumentär om skönhetsoperationer. Jag ligger på rygg på en pulpet/ett bord för två. Läraren (en man i 55-60-års åldern) kommenterar: ”Silikonbröst beter sig inte på samma sätt som naturliga bröst. Ni kan se på (mitt namn) som ligger där på bordet nu. Normalt har hon ju bröst, men nu när hon ligger sådär blir de ju plattare. Så beter sig inte silikonbröst”

En väns 18-års födelsedagsfest, endast bekanta på plats. Jag, som många andra, hade druckit för mycket och for och lade mig i min väns sovrum. Jag var så full och yr att jag knappt kunde röra mig. Bredvid mig i sängen kryper en bekant kille, han försöker prata med mig men jag kan inte svara. Sedan börjar han tafsa överallt på mej. Vid skedet där hans hand redan är inne i mina byxor, stormar hans äldre bror in och frågar argt och förundrat vad i helvete han håller på med. Killen hoppar som tur hastigt upp och sticker ut ur rummet.

En duktig och inspirerande lärare i gymnasiet känner att han har rättigheten att kommentera flera kvinnliga elevers utseende. Kommentarer som ”jag ser nog att du är vältränad…” eller ”du är så söt när du ler sådär” var vardag för en stor del av flickorna i vårt gymnasium.

En krogkväll med vänner. Män flockas utanför DAMTOALETTEN för att slänga snuskiga kommentarer och tafsa diverse kvinnor på rumpan.

Taxi hem efter en sitz, full som en gök. Sätter mej på framsätet i taxin. Chauffören börjar förklara detaljerat om hur han tidigare samma dag gått på dejt med någon som han snackat med på en nätdejtingsida. Hon hade tydligen inte varit intresserad av att ligga med honom, så han kallade henne argt för hora. Taxin stannade utanför mitt hem. ”Miten neiti haluaisi maksaa?”. ”Kortilla kiitos”, svarar jag. Hans hand far in mellan mina ben och samtidigt slänger han ur sig ”ootko varma?”. Jag drar i dörren och springer ut utan att betala.

Besökte S-market en måndag kväll 20-21 tiden. I trapporna som går upp till torget sitter ofta suputer och värmer sig, men har aldrig ändå tvekat att använda dessa trappor då gubbarna och gummorna ofta är harmlösa. Denna gång satt där ett gäng med fem män. Några av dem försökte blockera uppgången med sina ben, samtidigt som en av dem rev i mig, höll i mig och tafsade mig på hårt på röven. Jag sprakade gubben i smalbenet, hoppade över de andra gubbarnas ben och sprang fort upp för trapporna. En annan flicka/kvinna var just på väg ner för samma trappor. Jag skrek åt henne att hon absolut inte skulle gå dit.

Detta är första gången jag delar med mig denna händelse. Hela denna radiramsa är bara en liten del av allt jag varit med om eller sett/hört hända åt bekanta och vänner.

En manlig kollega, som profilerat sig som ekonomisk expert, började uppvakta mig på ett oerhört obehagligt sätt (det pågick i månader). Han kommenterade mina kläder, han skrev brev om hur han vill äta upp mig och detta fortsatte trots att jag flera gånger sa att han måste sluta och respektera att jag är förlovad. Slutligen gick han offentligt ut med ett resonemang om huruvida man har rätt att våldta en kvinna som man vill ha, varpå min vän som kände till detta sa att jag inte får gå hem ensam längre. I det här skedet gick jag till min högsta chef och bad honom ingripa. Han svarade: ”Du ska vara glad att du är så åtråvärd att du blir uppvaktad.”. Jag sa slutligen upp mig från den här arbetsplatsen – inte endast för den obehagliga kollegans skull, men delvis för att ledningen var sådan som den var.

En manlig kollega höll i åratal på med sexistiska skämt, grova insinuationer och fysiskt tafsande. Kulturen på jobbet var sådan att man bara skulle tåla just den kollegans osakliga beteende. ”Pojkar är pojkar”, liksom. Av många, många händelser handlade en om att han tvingade sitt sällskap på mig då jag gick hem från en firmafest. Utanför min dörr meddelade han att han vill följa med in och knulla. Jag sa ”nej”, varpå han drog ner sina byxor och frågade ”Vill du verkligen tacka nej till den här?”. Svaret var att jag verkligen vill tacka nej till den, så han blev där och stå med byxorna nere.

Det rådde också annars en väldigt grabbig kultur på den här (finlandssvenska) arbetsplatsen, där kvinnor snabbt tränades till att ha överseende för allt vad de hävde ur sig. På grund av den här kulturen slutade jag också tidigt klä mig i klänningar eller andra kläder eller skor som på något sätt kunde provocera de värsta gubbslemmen (det hade dessvärre ingen relevans – påhoppen pågick trots säckiga kläder). Problemen började försvinna då arbetsplatsen började genomgå ett generationsskifte. De yngre killarna har i regel haft en sakligare attityd till sina kvinnliga kolleger.

En manlig förtroendevald (huvudförtroendeman) från ett annat företag ägnade ett helt två dagar långt seminarium till att trycka sig fast i mig var än jag var. Han var full mest hela tiden och betedde sig oerhört svinaktigt mot de yngre kvinnorna. Ingen gjorde någonting och själv löste jag det med att försöka hålla mig långt borta från honom (med varierande framgång – han var väldigt påstridig). Efter det här deltog jag aldrig mer i förbundets seminarier.

Minnena kommer.

Första jobbet var på en livsmedelsaffär. Nere i källaren fanns ett lager, trappan var brant.

Jag bar ner en kartong och bakom i trappan gick en man som passade på att bakifrån kupa händerna över mina bröst och gick tätt bakom mig alla trappsteg ner.

Som blyg tonåring var jag praktikant på mitt nästa jobb, ett kontor. En man som jobbade där kom med en penna och placerade den under mitt ena bröst. Han sade att det var penntest, pennan skulle falla ner för annars hade jag hängbröst. Samme man smekte mig mellan låren när jag stod böjd vid hans skrivbord för att fråga om texter jag skulle skriva rent. Det sistnämnda hände sedan alla gånger jag gick in till honom. Han var gift och hade barn. Jag var för undfallande och osäker för att protestera. De andra männen på jobbet rörde mig inte men hade snuskiga kommentarer.

I en relation tvingade sig min partner på mig, kändes som våldtäkt, jag grät. Han menade att jag var frigid. Bra att allt kommer till ytan.

Jag var 16 och jag tror det var på nyårsafton. Jag var på fest hos min kompis. Hade fått lov att stanna där över natten. Det var folk från olika gymnasier. Vi drack nu sådär relativt måttligt och jag somnade på min kompis soffa i hennes sovrum. Vaknar av att en av killarna i bekantskapskretsen hade sex med mig. Minns inte helt vad jag kände, men tycker inte att jag  direkt blev rädd, mest förvånad och fattade inte riktigt vad som var på gång. Så jag låg bara där och jag skämdes liksom lite färdigt. Han visade åt mig att vara tyst så att ingen skulle höra.

Vi pratade aldrig om det efteråt, och jag täcktes inte säga det till någon annan än mina närmaste vänner eftersom det var pinsamt att jag “låtit” honom ha sex med mig. Tänkte inte på detta i flera år. Insåg först i redigt vuxen ålder att det ju var fråga om en våldtäkt.

Han hade senare sällskapat ganska länge med en kvinna som via helt andra vägar kom att bli min goda vän, och fick höra att efter det tog slut var han riktigt jobbig och hotade och förföljde henne. Så allt stod nog inte riktigt rätt till hos honom. (Tänker detta inte som försvarande, utan främst som ett konstaterande). Kollade för en tid upp honom på Facebook och såg att han poserar med fru och baby på sin profil och såg lycklig ut. Tror inte han någonsin själv tänkt på eller insett att det han gjorde var äckligt och fel.

Fast forward 11 år och jag hade varit ute på stan efter en show vi gjorde. Det var ofta fest efteråt och just den här våren hade jag haft det ganska jobbigt så tog i ganska hårt. Har sällan fått blackouts, men hade avslutat en läkemedelskur i början av veckan och antar att det ännu påverkade mig eftersom jag blev totalt på sniskan. (Känsla: skam). Minns att jag sov konstigt och “hackigt” och vaknade upp av att en främmande man hade sex med mig, hemma i min lägenhet. Jag hade spytt på mig i sömnen, det var spyor på min haka, bringa, i sängen. Det första jag sade var “vem är du” och han svarade med vad han hette och att jag ju bett honom komma med hem. Var helt chockad och gick i duschen och grät medan mannen kokade kaffe.

Jag skämdes helt otroligt och fattade inte vad som hade hänt. Jag hade en grej inbokad som jag måste gå på och fick ut honom på så sätt. Han bad om mitt nummer och jag gav det automatiskt. Ringde en väninna som varit med kvällen för att pussla ut vad som hänt och hon sade att hon trodde att vi känt varandra; hon hade delat taxi en bit med oss på väg hem. Jag hade ett aktivt och roligt sexliv och tog gärna för mig, så att ta hem någon var i sig inget märkvärdigt. Jag tänkte att det här var det dummaste jag gjort då jag tydligen bett honom komma med, men jag tänkte också på vilket jävla äckel han var som har sex med någon som ligger slocknad i sina egna spyor. Tänkte att det var tur att jag inte storknade.

Här tyckte tydligen mannen själv att det inte hade skett något desto märkvärdigare eftersom han senare textade och bjöd mig på teater. (nusåhär i efterskott: VAD FAN) Jag tog bort hans nummer ur mobilen och skämdes så. Tror faktiskt att mina vänner skulle reagera annorlunda på detta idag, eftersom reaktionen då jag berättade om det då var “usch, oj då”. (Jag har supervänner, men känner att mentaliteten SOM TUR ändrats sen dess – det har själv tagit tid för mig att kunna kalla saker med sina rätta namn).

Jag var ny på en arbetsplats, själv ca 30 år. En över 10 år äldre finlandssvensk man hade som uppgift att skola in mig på arbetsplatsen. En dag när jag gick till hans arbetsbord och ställde en fråga om ett arbetsärende svarade han genom att säga ”jag kan inte koncentrera mig när det står en så söt flicka framför mig”. Jag blev alldeles paff, det kändes obehagligt, men jag visste inte hur jag skulle reagera så jag skrattade bort situationen. Samma sak hände en gång senare medan min kvinnliga kollega satt vid bordet bredvid och jag skrattade än en gång desperat samtidigt som jag skämdes (särskilt inför henne), eftersom det kändes som att jag genom mitt skratt på något sätt ”okejade” situationen.

Detta hände i en arbetsmiljö där allmänna sexistiska kommentarer var vardag. Det insinuerades jämt och ständigt hur min inskolare minsann tyckte om att ha sex och hur stor hans kuk var medan främmande kvinnor ofta diskuterades objektifierande. En gång på kaffepausen visade en av männen någonting på sin telefon för min inskolare, de skrattade och vägrade visa det för någon av kvinnorna. En annan gång gick en ung kvinna förbi och precis när hon passerat oss tittade karlarna efter henne och kommenterade hennes välformade bak. Allt detta gjorde att jag aldrig kände mig bekväm på jobbet utan konstant påstirrad och tyst objektifierad.

Man vet och har alltid vetat. Mormödrar, farmödrar, mammor, döttrar, väninnor, arbetskamrater. Ändå är det som avgrunden öppnat sig. De förfärliga historierna och hemska berättelserna tar aldrig slut. Ett ofattbart och förfärande maktmönster som präglar oss kvinnor från det att vi är små flickor.

Min historia innehåller inga grava övergrepp men likväl samma mönster som andra kvinnors. Obehagliga gubbar som skulle ha kramar, som kom med obekväma närmanden och kommentarer från det men var i 10-årsåldern. Tafsande på klassfester och på krogen. Äckliga blottare under studietiden och på hemorten. Jag kände skam! Nedvärderande kommentarer om någon fick nobben och högljudda kommentarer om utseendet.