Panikångest samt ångest överlag är vad alla trakasserier bidragit med.
Ett av MÅNGA exempel är när jag var väldigt full och åkte vidare på efterfest. Deckade i soffan, vaknade av att en bekant man (mycket äldre än mig) erbjöd att fixa hem mig. Spydde i taxin och sedan är allt svart tills jag vaknar nästa dag. Bredvid denna man. Innan jag fattat vad som hänt så skyndar mannen sig ut ur mitt hem. Jag sätter mig upp och möts av en smärta nertill. Jag kan inte gå normalt på flera dar. Jag tänker att jag får skylla mig själv eftersom jag varit full.
Ångesten rinner över när jag på jobbet betjänar gänget som var på efterfesten. En man visar en bild på mig när jag ligger deckad på soffan med benen opassande så man ser rakt in under min klänning. Jag får skylla mig själv tänker jag igen och går sedan in på jobbets wc och gråter av skam. Tills jag måste samla mig och ställa mig bakom kassan igen och betjäna alla övriga ”hej mosson”-män.
Well, idag vet jag bättre. Inga trakasserier blir tillåtna bara för att man är full.