Vittnesmål nummer 262

Detta är i allra högsta grad en berättelse från ett finlandssvenskt rum, nämligen en församling på den lilla ort där jag växte upp. I samband med att jag och mina närmaste tre tjejkompisar blev konfirmerade lärde vi känna vår präst. Han verkade mild, snäll, trevlig, rentav humoristisk. En gång, i samband med förberedelser inför konfirmationslägret vi skulle åka på, var vi tre på besök hemma hos honom. Han var gift och hade små barn då, men ingen annan var hemma. Han bjöd på saft o bulle, visade oss runt på husesyn. Som från ingenstans, när han stolt visar upp tv-rummet, lägger han plötsligt igång en porrfilm på VHS. Ingen av oss hade sett porrfilm förut och vi blev helt ställda, förlägna och förvirrade. En kort stund därefter åkte vi hem och det är först långt senare, i vuxen ålder som vi har pratat om hur galet fel det där var. Jag minns också en sekvens från själva konfirmationslägret, det är kväll och vi är igen ensamma med den här prästen då han suckar längtansfullt och säger: Jaa, va skulle man inte vilja göra med er tjejer. Han är fortfarande verksam som präst.