Jag var bokslukare som barn. Gick till huvudbiblioteket i en mellanstor stad. Svenska barn- och ungdomsböcker fanns i ett avskiljt utrymme. Där stod en blottare bland hyllorna och drog i sin snopp och stönade. Mitt på ljusa dagen! Mitt i en kommunal kulturinstitution för barn. Jag sa ingenting. Varken till bibliotekarien, mina föräldrar eller vänner. Efter tredje gången jag mötte honom där tog jag konsekvensen och slutade läsa barn- och ungdomslitteratur. Vuxenavdelningen låg mera centralt och där mera folk så jag började läsa vuxenlitteratur. Det blev många halvlästa obegripliga böcker…