Vittnesmål nummer 147

Kom till hissarna med morgongröten i högsta hugg på jobbet, inte länge sen. Tog ett lite okontrollerat skutt in i hissen för att inte missa den, med risk för att tappa både gröt och nycklar! En man som jag dagligen ser i kontorsbyggnaden stod därinne och sa ”Oouuff fan, nu landade du ju äntligen nästan i mina armar hördu. Men nästa gång, vill ju gärna ha dig sittande i min famn”

What the… Hela tiden, olika former, lika äckligt och ovälkommet. Det kommer en dag då jag inte kan hålla mig mera mot de här typerna, och den närmar sig pga dagens läsning här i gruppen.