Jag är 14 år och blir tillsammans med en 21-årig man, vars främsta egenskap är att han faktiskt vill ha ett seriöst förhållande med en kärlekstörstande/bekräftelsekåt tonårsflicka. Andra bra egenskaper är att han är myndig och därmed kan köpa ut sprit och erbjuda bilskjuts, samt att han har rykte om sig som slagsbult och därmed höjer även min streetcred avsevärt.
Mannen är glad i sprit och visar sig ha mentala problem. Vårt förhållande går ut på att supa, röka, köra runt i hans olika skitbilar och ha sex. Jag får umgås allt mindre med vänner, han dyker ständigt upp där jag är, ringer och smsar konstant och blir totalrabiat och ringer mina föräldrar eller kompisar om jag själv inte svarar.
Jag är 15 år och mannen som hittills bott hemma, flyttar till en egen lägenhet. Denna lägenhet slår han med jämna mellanrum sönder när jag säger eller gör något som retar upp honom. Han förhindrar mig alltid att lämna lägenheten och trycker ner mig i ett hörn, håller fast mig runt halsen. Kan fortfarande inte riktigt tåla beröring på halsen eller ha polotröjor/nåt annat plagg som trycker på halsen. Gör slut första gången men är tillbaka efter ca en vecka av tjat, ånger och telefonterror.
Jag är 16 år och skaffar min första egna häst, vilket kräver mycket av min fritid. Mannen är svartsjuk på hästen, slår återigen sönder lägenheten i ett fylleraseriutbrott och hotar att döda min häst.
Jag är 17 år och fortfarande(!?) tillsammans med aset. Har under åren flera gånger vaknat av att han använder min hand till att runka av sig själv med. Han förklarar detta med att ”jag ju aldrig vill ha sex”. Gör småningom slut men mannen fortsätter ringa, smsa och dyka upp på de ställen jag befinner mig på, arbetsplatsen, hos kompisar, hos mina föräldrar, ja var som helst. Några gånger tjatar han sig till sex, vilket jag motvilligt ställer upp på för att jag inte ser nån annan utväg ur situationen. Lugnar sig när han hittar ny flickvän några månader senare.
Jag hatar dig för att du stal halva min tonårstid och förstörde min redan då dåliga självkänsla. Jag hatar mig själv för att jag lät dig ta makten över mig och mitt liv. Jag har många gånger undrat hur mitt liv skulle ha sett ut om jag förskonats från denna 3-åriga mardröm. Må du brinna i helvetet.
Har många andra anekdoter om män som utsatt mig för än det ena och det andra, men känner att jag måste ta en andningspaus nu efter den historia som satt djupast spår i mitt psyke.