Första gången var jag kanske 11 år. Stod och väntade på att få gå över gatan i en korsning i stan. En äldre kvinna stod bredvid. En man kommer springande över gatan mot rött ljus, sticker sin hand mellan mina ben, klämmer till och springer vidare.
– Mitä se teki? frågar kvinnan chockat och jag bara skakar på huvudet, kan inte säga nåt. Fattade ingenting, utom att jag blev rädd.
Skoldisko på åttan. Jag hade börjat utvecklas tidigt och hade i det här skedet redan rätt stora bröst. Oftast var jag ganska blyg, men jag älskar att dansa och bara njöt av musiken när pojken som var DJ greppar mikrofonen och kommenterar hur mina bröst guppar.
Skämdes, men minns samtidigt tanken: ”Kunde jag nu för en gångs skull inte bara få ha roligt och glömma mig själv – fan ändå.”
En tid senare. Det är 1986 eller 1987. Skolan är slut för dagen och jag är på väg ut från klassrummet. Då kommer en grupp killar och tränger in mig i ett hörn. De berättar att de har slagit vad om vem som först ska röra mina bröst. Jag försöker sätta armarna för men de är starkare. Jag kommer undan men de hinner fatt mig och tafsar på mina bröst.
Jag rusar hem. Berättar inte för nån utom mina vänner. Jag hoppas innerligt att dagens unga flickor har bättre kunskap och verktyg för att inse hur FEL det är, att det är ett övergrepp som ingen ska behöva utstå.
Och på tal om strukturer. Jobbjulfest på 2000-talet.
Bardisken. Knipen i rumpan av äldre manlig kollega. Skäller ut honom.
Dansgolvet. Annan äldre manlig kollega med taskigt rykte kommenterar mina stora bröst när jag dansar. Jag säger ifrån att det var inte okej. Äldre kvinnlig kollega tar honom i försvar: ”Vadå, det är ju sant att du har stora bröst!”
I det skedet av kvällen orkar jag inte mera och dansar iväg.