Minne 1.
Jag är nio år.
Leker i dungen intill vårt hus i stan.
Då dyker pojken med röd luva upp. Som från ingenstans. Är han 14 år? 16? Svensk eller finsk?
Utan att säga att ord griper han tag om mig bakifrån och tvingar in handen i mina trosor. Gräver i mig.
Jag gallskriker att han han genast måste sluta, för annars skulle min pappa komma och sticka honom med nål för att han är läkare..
Pojken släpper taget och springer sin väg.
Jag går hem och berättar.
Det blir kalabalik och skallgång men han hittas förstås aldrig. Det enda signalementet var ju röd luva och stor pojke.
Minne 2.
Min första filmningskeikka med Yle-bilen. Året är kanske 1987…
Med är fotografen, ljudkillen, ljuskillen, en assistent, en kvinnlig scripta och jag.
TV-teamet köper brännvin på Alko och börjar omedelbart supa då vi kör vidare. Utom fotografen, som kör.
Så börjar de kolla på porrvideor…
Äckliga, vidriga skämt, flin och dreglande..
Scriptan är van, tycks inte bry sig, säger ingenting, skrattar bara med.
Jag är bara äcklad och rädd men vill minnas att också jag skrattar med… (fyfan!)
Även om några fysiska övergrepp aldrig sker, har ändå just den här händelsen lämnat djupa spår.