Jag var 21, det var sommar och jag skulle flytta till en annan ort för att börja studera. Det hade ett år tidigare tagit slut med min pojkvän jag sällskapat med i 5 år. Jag skulle på min kusins bröllop och minns hur jag tänkte. Vad kul, kanske jag träffar nån trevlig snygging där.
Ceremonin var hållen och festen hade börjat. Talena var över och middagen redan långt hunnen. Jag steg upp för att gå någonstans, kanske på toaletten eller vad det nu kunde ha varit. Emot kommer brodern till kusinen som gifter sig, och min kusin alltså. Han är då 35 år gammal. Han säger “[mitt namn] du är så fin”. Jag blir helt överrumplad, lite äcklad men samtidigt lite smickrad. Men sen går han bara på mig och börjar kyssa mig. Jag blir helt paralyserad och helt fullständigt fylld av skam. Jag minns att jag hade en helt vrickad tanke om att jag ville ju träffa nån så nu måste jag vilja detta fast jag ju inte vill, som att jag ju bett om detta eftersom jag hade tänkt att jag gärna kunde träffa någon på den här festen.
Jag försöker försiktigt dra mig undan och sätter mig på ryggstödet av en bänk. Kusinen sätter sig bredvid mig och ältar hur fin jag är eller nåt sånt. Jag känner mig helt konstig och går tillbaka till middagsbordet och styr stegen mot alkoholserveringen. Häller i mig vodka för att bedöva ångesten. Kusinen dyker upp igen och håller om mig, jag förstår ingenting och försöker låtsas som att det bara är broderlig kusinvärme. Men sen vid något tillfälle drar han iväg med mig ut i skogen tar av mig mina byxor och slickar mig. Jag är helt förlamad av skam och försöker låtsas som att det inte händer. Kusinen mumlar om att det inte finns några kondomer. Tur det, tänker jag.
Jag reser mig och går på toa, och tänker, tur att inget annat hände i alla fall. Jag dricker mer, vill bedöva ångesten. Kusinen hänger efter mig och jag försöker försiktigt dra mig undan eller låtsas om att vi super tillsammans som två kusiner. Jag vill varken ställa till med en scen eller ha kusinen nära. Jag skäms. Jag litar inte på att någon skulle vara på min sida om jag vände mig till någon om situationen. Jag litar inte ens på min egen syster.
Senare när det är dags att sova vet jag inte var jag ska sova och kusinen raglar med mig till ett av ställena som är reserverade för bröllopsgästerna. Jag tänker bara tur att det inte finns kondomer för då kommer det inte att hända nåt mer.
Men där har jag fel och genast då vi kommer in genom dörren där det finns plats att sova börjar kusinen kyssa mig igen. Jag känner att jag inte har något val än att spela med. Men ärligt sagt vet jag inte varför exakt. Är det därför att det på något sätt var uppenbart att han bara gick över mina gränser utan någon som helst hänsyn, och att jag utgick ifrån att jag nu inte hade något val än att vara hans hora. Tur att det inte fanns kondomer tänker jag. Men det gjorde ingen skillnad. Knullade mig gjorde han ändå, trots att jag sa nej, nej och nej. Han slutade dock efter ett tag när jag sade nej ännu fler gånger.
På morgonen när jag vaknade hällde jag i mig mer vodka för att bedöva ångesten.
I nästan 10 år efter den här händelsen har jag känt mig smutsig och ganska oförmögen att söka mig till manligt sällskap som är bra för mig. Och då jag väl träffat någon som är hänsynsfull, omtänksam, lyhörd och respektfull mot mig har jag inte klarat av det.
Jag hade också en svår barndom utan kärlek men med mycket vanvård, så jag hade redan svårt att välja vägar och strategier i livet som var bra för mig. Istället för att reagera med ett “vad fan sysslar du med!!????” i situationer som den där med min kusin kände jag mig tvungen att spela med då någon överskrider mina gränser. Blir paralyserad eller drar mig bara försiktigt undan, och hoppas på att situationen ska vara över med minsta möjliga skada skedd.
Men efter den här händelsen efter övergreppet av min kusin började jag dricka, knulla runt, skära mig själv ibland och förlorade sömnen. Jag var en vandrande zombie i flera år, och mest av allt, jag kände mig så äcklig så himla länge. Så det var något avgörande i just det övergreppet.
Jag undrar hur mycket pengar på terapi kvinnor fått lägga ut på att bearbeta sina upplevelser av sexuella övergrepp och andra övergrepp när de försöker reparera sina brustna själar och kuvade självkänsla?