Vittnesmål nummer 930

Blir fruktansvärt inspirerad och stolt över alla kvinnor som vågar berätta sina egna berättelser, samtidigt som mitt hjärta brister för var och en av dessa texter. Jag är glad att vi äntligen börjat ta itu med saken på allvar för det är ju för jävligt hur många vi är som varit med om liknande händelser.

Har som tyvärr många av oss varit med om mycket tafsande, rop på gatorna, dåliga skämt, gnällande om sex och alla dessa oönskade dickpicks.

Det som dock mest ärrat mig hände förra sommaren. Jag var på firmafest och hade under de föregående 3 dagarna jobbat +40h och var VÄLDIGT trött. Skulle bara ta mig till festen en snabbis och ta en eller två öl och hälsa på det sköna gänget. En dricka blev några fler och snart tar vi oss ut i natten.

Fast minnena är få från den natten kommer jag ihåg att jag inte druckit så mycket, så mitt tillstånd berodde på utmattningen från helgens jobb eller att nån helt enkelt mixat nåt i min dricka. Hängde under kvällen rätt så mycket med ”den snälla killen” på jobbet och var så glad att jag fått en fin kompis som han.

Snart finner jag mig själv på en efterfest hos en kollega, jag är så trött så jag går genast och lägger mig i soffan och somnar med detsamma. Känner senare att nån kommer och lägger sig bakom mig men funderar inte mer på saken. Vaknar sen till av att ”den snälla killen” ligger och tar på mina bröst innanför min skjorta. Trycker bort hans händer x-antal gånger men han bara fortsätter och jag somnar snart igen. Han tog det här tydligen som ett jakande svar för snart vaknar jag igen till att hans fingrar är inne i mej. Jag trycker bort dem säkert 10 gånger och mumlar flera gånger nej men är så trött att jag inte kan flytta på mej. Han fortsätter ändå och snart känner jag att nåt ännu större än hans fingrar är inne i mig. Jag försöker fortfarande trycka bort honom, men han är starkare och nyktrare. Till slut klarar jag inte av det mer utan somnar med sista tanken att ”det tar nog slut snart”.

Åkte hem tidigt nästa morgon före alla vaknade med en fruktansvärd skamkänsla. Fick senare veta att han frågat min kollega varför jag åkt hem så tidigt och ”ifall jag inte var så van med sånt där?”. Undrar ännu idag vad fan han menar att jag sku vara van med!?