Jag gick i 8:an, så jag var säkert 15, men jag kände mig nog som ett barn. Vi stod med en grupp vänner och bestämde oss för vilken glass vi skulle köpa från glasskiosken då jag plötsligt känner att någon klämmer på min rumpa bakifrån. Jag vänder mig om och tittar, och får syn på en man som går lugnt därifrån medan jag känner mig smutsig och skäms. Jag minns ännu tydligt att jag hadde shorts på mig den dagen och att de nog var ganska korta och att jag hade ett bälte på så att de var rätt så högt uppdragna, och kommer också ihåg att jag varit lite osäker på vad människor skulle tycka om det och tyckte att jag visade lite för mycket hud just där. Efter det den okända VUXNA mannen gjort kände jag mig ännu värre över mitt klädesval. Försökte dra ner shortsen så mycket det gick och skyllde hela grejen på mig själv i grunden (trots att jag var chockad och arg på vad mannen gjort) och skämdes över att jag klätt mig så slampigt (enligt mig) och skämdes i grund och botten över min egen kropp! Tror inte män fattar hur stort de kan påverka på unga flickors självkänsla genom vad de gör, och att det kan lämna spår länge efteråt! Än idag har jag mycket svårt med att klä mig i kläder som visar upp det fina med min kropp för att jag är rädd att män tar det som en signal och ett ok att göra vad som helst med mig och att jag tillåter det. Jag är rädd att människor ska tycka att jag är slampig eller att jag objektifierar mig själv, trots att jag ibland kanske bara vill visa upp det jag gillar med mig själv eller bara använda något snyggt och bekvämt klädesplagg som råkar göra det. Blir ännu illamående då jag tänker på händelsen, och vågade inte berätta om den för mina vänner för att jag skämdes och tyckte att händelsen anspelade på mig och min sexualitet på något sätt fast jag bara var ett offer.
I samband med #vimed har jag också börjat fundera på om jag upplevt något i tidigare förhållanden som jag inte registrerat som trakasserier. Minns nu hur mitt ex flera gånger pressat mig och gnällt efter sex trots att jag sagt nej flera gånger, och att det slutat med att vi haft sex efter som han gett mig dåligt samvete över att säga nej. Han tyckte aldrig att det var något fel med det. Förresten var han en sån där oskyldig och snäll typ som alla uppfattade som lite undergiven och oerfaren. Jag minns att jag väldigt ofta låg och väntade på att han skulle komma, då det var obekvämt och jag inte kunde komma i vilket fall som helst. Jag ville ändå ha sex men det handlade aldrig om mig, jag ville bara att han skulle ha det bra. På små hemmafester klämde han också på mina bröst framför sina vänner och skrattade, medan några av hans vänner tittade konstigt på honom och föreslog att han skulle sluta. (Det finns många fantastiska män också!!)