Jag är 20 år och efter första passet på mitt nya sommarjobb går jag vid 22-tiden och duschar på stället jag blivit hänvisad till för det. Ett litet enkelt badrum i någon form av stor lagerlokal. Jobbet är på en ö, men det finns inget badrum i stugan som jag delar med några andra. Någon varmvattenboiler eller vad det nu kan vara kör igång av duschandet och för oljud. När jag är färdig påklädd och kommer ut står en kollega i morgonrock och väntar utanför. En finlandssvensk 50+ man, som länge jobbat på samma ställe och verkar komma bra överens med min förman. Det visar sig att han sover vägg i vägg med ”badrummet”. Han skäller ut mig för att jag väckt honom mha oljudet. Han har tidig väckning följande morgon och jag har förstört hans sömn. Jag lyssnar på honom, ber om ursäkt och känner mig så dum. Till sist lugnar han ner sig och säger; okej en kram och så glömmer vi det här. Förstås kramar jag honom, vill ju inte att han ska gå direkt till chefen och fortsätta klaga på mig från dag 1. Det är först efteråt jag allt mer och mer inser hur fel hans agerande var och hur jävla malplacerad den kramen var. Senare under sommaren kommenterar två andra kvinnor att samma man brukar sträcka sig lite opassande nära, då han t.ex. skall hämta en gaffel ur köket där de arbetar. Men jag känner mig fortfarande så dum av min upplevelse att jag inte berättar något.
Jag är 18 år och min nya, aningen äldre, finlandssvenska pojkvän plockar under själva sexakten plötsligt fram från ingenstans en kamera han håller på och filmar mig med. Detta kommer alltså helt oväntat för mig. Finns ingen överenskommelse om det. På den tiden var detta inte så vanligt ännu, så jag hade nog inte ens tänkt igenom hur agera i en sådan här situation eller vad tycka om saken. För väluppfostrad att ens tänka tanken att genast förstöra hans kamera eller minneskort. Jag tar kameran och filmar honom istället. Vet att det ju förstås inte tjänar något till, går att klippa bort sig själv ifall han vill sprida det vidare. Känns som att jag redan förlorat. Jag kan inte göra något åt saken för han har mig redan fångad på film. Tappar förtroendet för honom totalt. Förhållandet tar slut och efteråt börjar jag fundera på om det även förekommit smygfilmning. Eftersom han verkligen har talang för IT, har bl.a. jobbat på Google efter att detta hände, så känns det som att jag verkligen redan kan finnas var som helst på internet att se på eller undangömd i något cyberskrymsle i väntan på att visas ifall jag någonsin skulle välja att konfrontera honom. Och det här är ju inte vilken idiot som helst, han mamma är dessutom sakkunnig på området, så han bör haft en rimlig möjlighet att bilda sig en sund uppfattning om rätt och fel angående att filma någon man har sex med. Ändå väljer han att göra så här. Önskar honom inga döttrar om han tycker att det är så här världen ska se ut. Inga söner för den delen heller.
Jag är 22 år. Träffar på krogen en vän jag känt i över 15 år. En finlandssvensk, jämnårig man. Vi har roligt tillsammans, dansar mycket (inte intimt, mer härjande stil). När det börjar bli stängningsdax bestämmer vi oss för att dela taxi eftersom vi bor nära varandra. I taxin märker jag plötsligt att vi åkt förbi där jag skall kliva av. Har jag nickat till? Frågar vart vi riktigt är på väg, men får något undvikande svar. Mannen sitter i framsätet med taxichauffören och jag sitter ensam i baksätet. Kräver inga mer förklaringar för jag tycker det är pinsamt att verka så borta framför taxichauffören. Vi kommer fram till stället han bor på. Hans föräldrars nybyggda hus som jag inte besökt förut. Han vill att jag kommer in på rundvandring, vilket vi talat om i ett tidigare sammanhang att jag skall göra. Lika så bra tänker jag då jag en gång är här. Är dessutom för trött för att genast orka börja traska hemåt. Hans syster ligger och sover någonstans i huset, men föräldrarna är inte hemma. Vi går och kollar på huset och kommer slutligen till hans rum. Jag sätter mig ner på sängen för jag är så trött och vet inte hur jag ska få samlat krafter för den drygt 20min långa promenaden hem till mig i försommarnatten. Vaknar upp av att han försöker lirka av mig trosorna. Jeansen är redan vid knävecken. Tydligen har jag somnat på hans säng. Under tiden har han bytt om till öppen morgonrock och kalsonger. Jag säger inget, är så chockad, stiger bara upp och går därifrån. Vad i helvete skulle jag tagit mig till om jag inte vaknat upp OCH insett vad som håller på att hända? Jag har efteråt försökt undvika honom så gott det går i ankdammen, men som bekant är det svårt.. (Hur han sedan fick en feministisk flickvän fick jag heller inte att gå ihop, men det är slut mellan dem nu, tur för henne).