Jag har läst en del historier och faktiskt tänkt att jag måste vara ”skräckinjagande” som inte utsatts… Tills jag insåg att jag bara förträngt händelserna! Här en av dem:
Jag var ung och första gången ute på en omtyckt samlingsplats för ungdomar för att fira midsommar. En äldre kille blev som besatt av mig. Han jagade mig genom bilar och över hela området. Till sist lät en man mig sitta i hans bil med dörrarna stängda. Men killen ville åt mig så han slog sönder sidorutan men knytnäven. En hel del av glassplittet fastnade i min kind. Det blödde. Det var det ingen som notera. Men killen åkte på stryk för att han slagit sönder en ruta.
Mitt i tumultet var det ändå en som såg mig. Han tog med mig på promenad och sa många tröstande ord!