Jag kunde berätta om många erfarenheter, men väljer att plocka några ur bankvärlden.
Som kvinnlig bankanställd på delar av 80- och 90-talet, möttes jag av sexuella anspelningar och inviter, både av manliga kunder och av bankdirektörer. Jag kan inte anklaga mina egna lokala förmän/bankdirektör, de skötte sig bra gentemot mig, men när man var på kurs inom banken, fanns där bankdirektörer som tog förgivet att en kvinna i lägre ställning alltid skulle säga ja till sexuella inviter.
Jag hamnade att säga tydligt och bestämt NEJ flera gånger, både till kunder och till bankdirektörer (från annan ort) – med den påföljden att jag senare blev luft. Från att ena dagen ha haft god kontakt med kund/direktör, till att dagen efter jag hamnat att säga NEJ, inte hälsas på, inte vara synlig.
Kunder som tidigare alltid önskat att jag skulle betjäna dem, köat till mig fast jag haft längst kö – efter att jag sagt klart och tydligt NEJ och STOPP, kom de sen aldrig till mig mer och slutade som sagt att hälsa och se på mig.
Ville bara belysa detta, att det även skett/sker i bankvärlden…