Vittnesmål nummer 641

Det gör så ONT att läsa alla hemska berättelser som ni delar med er av!! Men jag vill säga TACK för att ni vågar berätta! Det känns skönt att veta att man inte är ensam, samtidigt som det känns fruktansvärt att det sker så mycket sånt här. DET MÅSTE FÅ ETT SLUT! Jag har funderat i några dagar (egentligen i några år) om jag ska våga berätta nåt av det jag varit med om. Har ännu inte samlat tillräckligt med mod för att våga berätta under eget namn, så jag gör det anonymt. Är fortfarande skitskraj för vad som skulle hända om jag namngav personerna och jag känner fortfarande skuld för det som hänt, även om jag innerst inne vet att det inte är mitt fel.

Jag jobbar i musikbranschen, som är rätt så mansdominerad, och sexistiska kommentarer och trakasserier hör mer eller mindre till vardagen. Kommentarer om ens rumpa eller ben eller bröst. Män som tafsar, män som skickar mess och vill ha sex, män som börjar baktala och sprida falska rykten om en ifall de blir nobbade, i hopp om att hämnas genom att sabotera ens karriär. Finns så många händelser jag kunde räkna upp, men här är ett par…och de grövsta detaljerna i dessa exempel klarar jag ännu inte av att berätta, så detta är en förmildrad version.

Jag är drygt 20 och har nyligen börjat studera musik. Vi delas in i olika band, i mitt band finns det två andra tjejer förutom jag, resten killar. Det går inte många veckor innan bandläraren börjar göra närmanden mot mig. Bjuder ut mig på lunch för att diskutera musik eller nåt. Och blåögd som jag är misstänker jag inte ens att han har onda motiv, han vet jag att jag är gift och han är själv gift och har barn. Han verkar dock tro att vi är på dejt och börjar röra mig på låren och andra ställen. Jag blir alldeles stel, känns som att jag håller på att brinna upp inombords, men på utsidan är jag paralyserad och kan inte röra mig, trots att allt inom mig skriker att jag måste därifrån. Jag får ändå ur mig ett ”nej, det här är fel”, varpå han svarar att ”man kan leka med elden så länge man inte håller kvar handen i den”. Tillslut lyckas jag ändå slingra mig därifrån, men det slutar inte där. Jag är ju fortfarande hans elev och träffar honom flera gånger i veckan. En gång tryckte han upp mig mot väggen i klassrummet, tryckte ner sin tunga i min hals, händerna under mina kläder och sin kuk in mellan mina ben. Han trakasserade även de andra tjejerna i mitt band och de talade om det med mig och varandra, men jag vågade aldrig berätta för dem vad som hände mig, eftersom jag hade dåligt samvete och trodde det var mitt fel. Har fortfarande aldrig berättat för någon annan än min man. Trakasserierna fortsatte i flera år även om jag bröt kontakten med honom. Han blev galen av svartsjuka då han såg mig jobba med andra män och ljög ihop historier om mig för att få dem att bli arga på mig. Till sist hotade jag honom med att ringa till polisen, till hans fru och till rektorn på skolan om han så mycket som ens försökte tala med mig. Några år senare bad han om ursäkt, men jag mår fortfarande dåligt då jag tänker på det.

Ett annat exempel. En musiker jag jobbade – och fortfarande jobbar med ibland (Ja, kretsarna är små och man har inte ”råd” att bojkotta folk även om man borde…). Vi jobbade med ett visst projekt och han ville träffas och planera. Han övertalade mig att komma till en krog i närheten av där han bodde. Jag tänkte lägga upp en instagrambild, men han sa att jag inte fick, för hans fru var bortrest. Jag förstod inte riktigt vad det hade med saken att göra. Efter en stund kom han på att han glömt nåt hemma och föreslog att vi skulle gå hem till honom och planera där istället. Jag hade varit där flera gånger tidigare och träffat hans familj, så jag tänkte att det var lugnt. Väl där försökte han hälla i mig en massa sprit. Tog emot lite, men jag var inte där för att dricka, men han verkade inte alls intresserad av att planera. Istället började han göra närmanden. Han satte sig bakom mig och började ta på mina bröst och ben. Jag sade åt honom att sluta. Han slutade men gjorde flera försök till och en mängd långa förklaringar om varför det inte är så farligt att vara otrogen, att han kunde ge mig den bästa njutningen jag haft i mitt liv. Om jag bara gav honom FEM minuter så skulle han ge mig världens bästa sex. Jag förklarade gång på gång att jag inte var intresserad. Han erbjöd sig att BETALA mig om jag bara gick med på det.  Jag ringde en taxi och for därifrån så fort jag kunde. Har dock aldrig konfronterat honom bl.a. för att jag tycker synd om hans fru och hans två fina barn…

Min erfarenhet är att det oftast är typen ”Alfahane” som är den som trakasserar (bortsett från fyllon på krogen). Nån annan som funderat på om det finns ett samband?