Vittnesmål nummer 541

16 år gammal träffade jag en som var flera år äldre än mej, vi hånglade och jag gav honom ett falskt namn och telefonnummer, som en gör, och fortsätter min sommar. Till hösten får jag vet att han har stalkat sej fram till mitt namn och skola (romatiskt? Undrar tonårsjag). Han bjuder ut mej på dejt och ett halvår av ett onormalt förhållande börjar. Vi umgås ofta men det går aldrig längre än kyssar. Han låter mej använda hans lägenhet (jag bor hemma) och köper grejer till mej men hävdar att allt han vill är att umgås, no strings attached. Till sist tröttnar jag, träffar pojkvän och meddelar att vi inte kan umgås längre. Efter några månader träffas vi i stan och han bjuder in mej på kaffe för å catch up ”for old times sake”. Naivt följer jag med upp till lägenheten varpå han låser in mej och gör ett våldtäktsförsök. Lyckas ta mej därifrån och han ropar ”kan du inte ta ett skämt”. Springer hem till min pojkvän som bor en bit bort, gråtandes, och han undrar… ”Varför följde du med, vad annat hade du gjort för att han skulle tro att du ville?”