Har en cocktail-klänning på mig och tycker själv att jag har en bra kväll, proffssminkad som jag för ovanlighetens skull är. Samtalet flyter, champagnen flödar. En annan kompis med sambo kommer fram till mig och ska säga hej då. Jag reser mig upp för att krama farväl.
Kompisens sambo kläcker ur sig: ”men jag visste inte att du är gravid” och stirrar på min mage. Jag anlägger en sur min och fräser att jag i allra högsta grad är så ogravid man kan vara. Tänker att han måtte ha fattat vilket klavertramp han gjorde. Men nej. Han börjar gå på om hur fet jag blivit, och håller — vad som känns som en evighetslång monolog om min vikt och att jag verkligen såg bättre ut förr.
Jag brukar inte bli svaret skyldig, men jag blev så perplex över att denna man tar sig rätten att inför en massa folk sätta sig till doms över min kroppsform att jag inte får ur mig ett ord, utan bara går iväg.
Kvällens feststämning förstördes effektivt av idioten. Jag bestämmer mig för att dagen efter skicka ett meddelande där jag påpekar att jag tagit illa upp och blivit väldigt ledsen. Svaret jag får: ”Men det var ju bara ett skämt, du verkade ju vara med på noterna!”
Jag har haft problem med ätande i yngre år och att då som normalviktig få höra av en idiot att man såg mycket bättre ut förr var bara för mycket. Ville bara kräkas.
Det här kan verka som en bagatell för de flesta, men för mig var det mer än så. För mig var det igen ett exempel på att män tycker sig ha rätt att behandla kvinnor som objekt och kommentera våra utseenden som om vi är till för att behaga männens preferenser istället för att må bra i oss själva.