Vittnesmål nummer 256

På biblioteket. Lägger märke till en man som sätter sig vid bordet bredvid mig i det annars tomma rummet. Innan han satte sig vände han stolen så att han hade fri uppsyn över mig. Han tog upp en bok med ena handen och började läsa. Med andra handen hasade han ner byxorna och började runka. Jag trodde att jag såg i syne, innan jag insåg vad som verkligen hände. Jag packade ihop mina saker så snabbt jag kunde medan mannen stirrade på mig och fortsatte runka. Fast besluten om att studera vidare gick jag upp en våning. Två timmar senare stod han bredvid mig igen och frågar om han får slå sig ner. Nej det får du inte, svarade jag. Han satte sig ändå, på stolen allra närmast mig. Han tog fram sin bok, hasade ner byxorna och började runka. Paniken återfann sig och denna gång var hans kuk inte längre än 50 cm ifrån mig då jag tvingades sträcka mig över honom för att ta loss datorladdaren ur uttaget. Efter att jag slängt mina saker i väskan rusade jag ut ur biblioteket. Efteråt kände jag skam. Varför vet jag inte. Senare på kvällen tog jag kontakt med biblioteket och fick veta att det är fler än jag som blivit utsatt.