De upplevelser som gjort mig mest illa har utan undantag haft att göra med min egen oförmåga att sätta mina gränser. Att jag låtit andra göra mig illa utan att de nödvändigtvis ens förstod att jag inte ville. Efter upplevelser av mobbning och utfrysning/osynliggörande under mitt första skolår präglades min barndom och ungdom av behov att få bekräftelse, att duga, att få vara med. Jag önskar flickor idag får lära sig mer självrespekt och självkänsla. Här några situationer ur mitt liv:
10-åring och på väg hem från skolan. Jag promenerar ensam ute på en lång sandväg med endast åkrar omkring. En bil stannar och mannen vid ratten frågar på finska vägen till en ort en bit bort. Jag skäms över att inte vara helt säker på vägen dit, men vet ändå någotsånär så jag försöker på knagglig finska förklara och gestikulera. Sen frågar han mig om jag vet vad ett ord betyder. Jag har inte hört det förr och förstår inte riktigt frågan, men han börjar med handen framhäva sin bula i byxan och jag känner mig väldigt olustig och förstår att något är väldigt fel, och med klappande hjärta börjar jag raskt gå bort från bilen vidare längs med den ödsliga vägen. Tack och lov kör han vidare. Tror ordet han frågade om var ”kulli”. Jag skäms. Men skäms ännu mera nästa dag då jag berättar för min kompis som inte kan förstå att jag inte lade registernumret på minne, det måste man ju göra i sådana situationer tycker hon! Så jag berättar sen inte om händelsen till andra, för vad dum jag var som inte agerat rätt…
Som 12-åring började jag få bröst. En dag då jag sträckte på mig med armarna sträckta mot taket hemma vid köksbordet härmade plötsligt min pappa mig, men med överdrivet kvinnliga rörelser, och när han hade kråmat sig med armarna mot taket så gestikulerade han med händerna i luften framflr sig bröst och midja åt sig, som för att visa på att han ser att jag fått bröst. Denna lilla korta handling gjorde mig så paff, får fortfarande inte denna gestikulering att gå ihop med min bild av min snälla omtänksamma pappa. Fick istället en äcklig snuskgubbekänsla..
15-åring och fortfarande usel på finska. Jag har en tvåspråkig hobby där jag är en av de yngsta och minsta. En äldre finsk kille med hög status i gruppen ställer ofta frågor till mig bara för att höra mig svara på finska så han ska kunna göra narr av mig, han skrattar åt mina försök att svara eftersom det aldrig låter rätt, alltid ord eller ändelser som blir fel, och berättar flinande vidare till andra runt omkring vilka klumpiga fraser jag får fram… Jag skäms varje gång men försöker hålla masken och låtsas som om det inte gör något alls, vill ju så gärna duga och få vara med i gruppen, och för att hävda mig börjar jag istället ta till någon slags flirt-attityd, alltid glad med glimt i ögat gentemot mobbaren, för att fiska några kvinnliga/sexuella poäng ens om jag i övrigt ses som dum då jag inte får till finskan. Det går så långt att han börjar flirta tillbaka och vill på en fest ha sex med mig. Han frågar om jag vill. Jag vill absolut inte. Men svarar lite undvikande ”om du vill” på min dåliga finska. Jag har ingen aning om hur jag skulle kunna dra någon gräns gentemot min mobbare då jag inte hittills vågat göra det och själv ”gått med i leken”. Jag har aldrig ens kysst någon tidigare (förutom en pojke på fjärde klass som jag hade kysst på befallning av äldre elever, och trots att jag var kär i honom var jag äcklad av det påtvingade kyssandet..). Han låser in oss på ett rum och tar fram kondom, men vill att jag suger av honom först. Jag har noll koll, fumlar och försöker göra så gott jag kan. Han ger instruktioner, ”ime enemmän”.. Och jag suger. Sen tycker han jag måste vara en rysk hora när jag suger så bra. Och så vill han in i mig. Jag ligger stilla och stel på sängen medan han gör sitt. Och när han är klar försvinner jag ut, ringer hem och väntar på att pappa hämtar mig hem. Gråter tills bilen kommer. Jag nämner inget om vad som hänt. På måndag i skolan är hora-ryktet ett faktum. Jag undrar för mig själv om alla på festen sett in genom fönstret och följt med vad vi gjorde, de var ute på tobak just utanför sovrumsfönstret. Fortfarande idag, nästan 20 år senare, är minnena smärtsamma, och främst av allt det faktum att jag inte vågat stå på mig och dra gränser. Att jag lät honom våldta mig utan att jag ens kan kalla det för våldtäkt eftersom jag gick med på det. Skammen över min dåliga finska bleknade mot den nya skammen jag började bära.
Jag flyttar hemifrån som 15-åring, bort från den lilla staden och mitt hora-rykte där, och kommer till storstaden och möter blottare, män som undrar vad jag kostar titt som tätt då jag går på stan, en skum paketbil som en natt stannar invid mig och öppnar sidodörren och jag får springa allt vad jag orkar för att ingen ska hinna ta fast mig och t.ex en man som klämmer hårt på mitt bröst mitt på ljusan dag i folkvimlet medan jag går över övergångsstället. Jag börjar klä mig i barnsliga färggranna och säckiga kläder som på absolut inget sätt framhäver min kvinnlighet, jag vill ha min kropp för mig själv och vill ta avstånd från den snäva kvinnligheten som försätter mig i trånga roller.
Som 16-åring får jag ett telefonsamtal lite efter midnatt av en bekant man, kanske 22-åring, som verkar må så dåligt att jag associerar till risk för självmord. Han vädjar till mig att få träffas och prata och vi bestämmer att han plockar upp mig med bil. Jag råkar sova hos föräldrarna, men jag smyger ut och han anländer. Med en kompis som chaufför. Jag får dåliga vibbar, men tänker att om jag kan vara den avgörande personen för någon att inte göra självmord må det gå. Jag kommer hem till honom och hans kompis kör vidare. Väl där tar han av sig sina kläder sånär som på sina boxers och ber mig lägga mig på sängen. Han vill ha sex. Jag insisterar på att jag inte vill det och endast kommit för att prata. Jag vill att han kör hem mig tillbaka. Han är lite full och kan inte köra, så jag får lov att sova där. Lägger mig med kläderna på i sängen. Han pratar om sin kuk och hur mycket jag skulle gilla den i mig. Han till och med lägger sig ovanpå mig och trycker sitt stånd mot mig. Han är väldigt muskulös och har en lång och tung arbetarkropp. Jag är liten, kort, späd. Jag säger, ja, varför inte ligga där, men du kommer ändå inte ha sex med mig. Om du gör det så våldtar du mig och det kommer jag i så fall att anmäla, så det gör du inte. Det lönar sig inte. Efter en evighet av tjat från hans sida och tydligt nekande från min kör han till slut tyst hem mig då hans berusning lagt sig. Jag känner triumf över att jag vann denna gång.