Jag var ny på en arbetsplats, själv ca 30 år. En över 10 år äldre finlandssvensk man hade som uppgift att skola in mig på arbetsplatsen. En dag när jag gick till hans arbetsbord och ställde en fråga om ett arbetsärende svarade han genom att säga ”jag kan inte koncentrera mig när det står en så söt flicka framför mig”. Jag blev alldeles paff, det kändes obehagligt, men jag visste inte hur jag skulle reagera så jag skrattade bort situationen. Samma sak hände en gång senare medan min kvinnliga kollega satt vid bordet bredvid och jag skrattade än en gång desperat samtidigt som jag skämdes (särskilt inför henne), eftersom det kändes som att jag genom mitt skratt på något sätt ”okejade” situationen.
Detta hände i en arbetsmiljö där allmänna sexistiska kommentarer var vardag. Det insinuerades jämt och ständigt hur min inskolare minsann tyckte om att ha sex och hur stor hans kuk var medan främmande kvinnor ofta diskuterades objektifierande. En gång på kaffepausen visade en av männen någonting på sin telefon för min inskolare, de skrattade och vägrade visa det för någon av kvinnorna. En annan gång gick en ung kvinna förbi och precis när hon passerat oss tittade karlarna efter henne och kommenterade hennes välformade bak. Allt detta gjorde att jag aldrig kände mig bekväm på jobbet utan konstant påstirrad och tyst objektifierad.