Vittnesmål nummer 613

Jag var 18 och hade en nära killkompis. Vi brukade ha filmkvällar på tumanhand hos honom på veckosluten och det blev ofta sent på kvällen innan jag skulle cykla hem. Vi började tala om att jag lika bra skulle kunna övernatta hos honom. Det jag naivt föreställde mig var ett sorts respektfullt vänskapsförhållande som jag hade sett i början av serien Dawson’s Creek mellan Joey och Dawson. Jag var hela tiden 100 % tydlig gentemot min kompis om att relationen var platonisk och att jag inte var intresserad av något vare sig romantiskt eller sexuellt. Vi bestämde oss till sist att fullfölja planen. Vi tittade på film hos honom och sedan gick vi och sov, men till min chock gick det inte som överenskommet utan han ville absolut ”spoona” med mig fast jag inte ville. Plötsligt kände jag hans stånd mot mig och han började röra mig mot min vilja men jag sa nej, tog bort hans händer och flyttade mig längre bort. Han fortsatte pressa och jag fortsatte säga nej och till slut gav han upp. Denna händelse är något som jag velat glömma. Det kändes som ett svek – jag litade på att han inte skulle göra något och trots det gjorde han det. Spelreglerna var klara och trots det bröt han mot dem. Jag ångrade mig efteråt och önskade att jag aldrig stannat hemma hos honom. Har aldrig berättat om det här för någon pga att jag skäms över situationen och hur naiv jag var.