När jag var ca 5 år utsattes jag för övergrepp av min egen pappa.
Under så många år har jag försökt förtränga och förminska min egen erfarenhet av sexuellt övergrepp. Har i litteratur och dokumentärer hittat berättelser som är så mycket värre än min egen. En psykolog jag gick hos en gång avrådde mig t.o.m att gräva för mycket i det, så att jag ”inte skulle spendera för mycket tid på att se mig själv som ett offer”.
Lite svårt när jag ännu idag som 31-åring ibland har återkommande mardrömmar, när dylik beröring av min man ännu kan trigga igång obehagliga minnen. Trots terapi, bearbetning osv.