Jag hade en ryggskada efter en ridolycka och besökte en som fixar ryggproblem mellan att jag var runt 15-20, först flera gånger utan några problem, men så småningom kom lite ett och annat med. Varje gång jag kom sa han alltid något om mitt utseende, ofta i telefon till de som råkade ringa, typ ”jag har en fin brud på bordet här nu, men om du ringer om 15 min”.. jag tyckte väl mest att det var pinsamt. Han var ju en gubbe, kring 45-50, dessutom med barn som är jämnåriga med mig, hade inte en tanke på att han nu menade något. Varje gång måste jag ta av mig alla kläder, utom bh och trosor, de drog han ner / knäppte upp. Tyckte ibland att det var väl lite ihärdigt masserande av rumpan, men slätade nog över allt för mig själv att han gör ju sitt jobb… Sen kom gången han inte knäppte fast bh:n före jag skulle vända mig, han sa att det är mer praktiskt utan, att han ser sånt varje dag så det behöver jag inte fundera på. Ok, inte vågade jag ju säga emot. Då jag sen låg där på rygg mötte inte hans blick min eller något annat, han bara stirrade på mina bröst hela tiden, ”råkade” nudda vid dem om och om igen när han skulle knäcka ryggen. När jag skulle stiga upp för att sätta mig på en pall för följande kotsättning, tryckte han mitt huvud åt sidan mot sin kropp som han brukar, och då kände jag vad han tryckte mitt huvud mot – hans stånd. Jag blev otroligt äcklad, och var spänd varje gång framöver som jag skulle besöka honom, bytte kläder tusen gånger innan, ville vara så ful som möjligt då jag kom så att han inte skulle tänka på något, försökte också en gång ha tights på och låtsades inte om något utan la mig där på britsen med dem på, då hånskrattade han och jag kände mig bara dum. Det fortsatte med att han tog bort bh:n helt och drog ner mina trosor till knäna, och samma procedur. Jag var så pass ung och hade så pass stor tillit till honom att det inte gick in att han på riktigt gjorde något dumt, att det inte var på det oskyldiga sätt som han påstod. Jag såg ju på mig själv som ett barn jämfört med honom, och förstod ju inte riktigt.. fick större och större olust att gå dit och slutade till sist..
Hade efter det haft otroligt svårt att gå till naprapater/massörer och dyl., men ändå varit tvungen, och tacksamt nog sett och lärt mig att så här gör verkligen inte alla och det han gjorde var inget som på något sätt skulle förklara att jag inte fick ha några som helst kläder på.. Det tycktes vara så små saker då och länge efter sa jag till mig själv att det inte var så farligt och att jag ska skärpa mig.. men ändå kan det påverka mig än idag i dylika situationer, och jag plågas av tanken att andra nu antagligen utsätts för samma sak utan att någon sätter stopp för det..