Det var personalfest inom en större finlandsvensk organisation inom utbildningssektorn, skolålder. Under personalfesten sjöng man snapsvisor. Är ingen vän av denna sida av finlandssvensk kultur, men denna gång var till och med visan Svarte Rudolf med i sångbladet. Jag blev så illa berörd och arg, tittade omkring mig, kommenterade, men det var jag som var otacksam för festkommittén gjorde ju så fint jobb.
Personal som dagligen har med frågor om barn och unga att göra! Mitten av 00-talet.