Day: 21 november, 2018

Ungdomsläger på 90-talet. Det hette ”Feelis-läger”. Vi var kanske 12-13. I slutet av lägret ordnas nån slags initiationsrit för nya lägermedlemmar. Flickor blir ordinerade att ha vita t-skjortor utan bh. Ögonen binds, och vi måste gå igenom en bana av hinder. Vi famlar oss blinda fram under glåpord och blir påkastade olika saker, kottar, mossa och fårskit. Banan slutar i att vi måste hoppa i sjön och få våra t-skjortor våta. Killarna står och glor och skriker och bedömer vem som har de bästa tuttarna.

Allt detta under överenskommelse med ungdomsledarna som tillåtit det hela, och till synes vakar över det, men i praktiken håller sig i bakgrunden och ger alldeles för mycket spelrum för missbruk. För ”det är ju bara lek”. Och det är mycket möjligt att bara de minst populära -till vilka jag definitivt hörde- fick fårskit över sig. De mera populära fick i stället stå ut med mer intensivt gloende efter doppet. Också ett trevligt sätt att lära sig hur man ska vara för att vara populär.

Min dåvarande pojkvän hade extremt hög sexlust. I början av vårat förhållande så hade vi ganska mycket sex, såklart, när hormonerna rusar och man är förälskad. Men efter ett tag så ebbade den där första förälskelsen av och iallafall jag fick naturligt lägre sexlust (tilläggas ska också att jag under tiden vi var tillsammans åt mediciner som dessutom försämrade min sexlust kraftigt). Men för honom verkade den nästan öka.

Han började tjata, tjatet gick över till hot och anklagelser. “Vem fan skulle vilja ha dig”, “Du kommer aldrig att hitta någon som orkar med dig”, “Du är onormal”, “Du är sjuk i huvudet”, och mycket mycket mer (riktat till mig på grund av min låga sexlust), han hotade för jämnan med att lämna mig. Han var i övrigt också väldigt kontrollerande. Men aldrig våldsam.

Så, jag låg med honom ibland, ni vet, för husfridens skull. Men det var inte skönt för mig alls. Det gjorde oftast ont.

Många gånger hade jag inte sagt okej, ens en gång. Jag kände mig förnedrad och äcklig efteråt.

Han tog mig för jämnan på både bröst och mellan benen, utan tillåtelse, och blev arg när jag inte ville att han skulle göra det. Han tyckte också att jag skulle ta på hans kön, för att “annars älskar du mig inte”.

Många gånger hotade han också med otrohet, för han “måste ju få ligga”.

14 år osäker och skör. Det tuffa hårda killgänget som jag och min tjejkompis hänger med på ungdomsgården får plötsligt för sig att de har rätt att se efter om jag har hår på mitt kön. Försöker kämpa emot men är chanslös. Med kompisens skratt ringande i mina öron sker kontrollen. Gråtande, lessen, skamsen och kränkt går jag ensam hem.

Har aldrig berättat om detta. Skammen finns fortfarande kvar.

Minnena är tyvärr alltför många, men jag väljer att bara berätta dessa. Dessa gånger var alla inblandade finlandssvenska män.

Jag hade ganska nyligen börjat högstadiet, och skulle under lektionstid gå till hälsosyster. Efter besöket är jag påväg tillbaks till klassrummet, korridorerna är tomma eftersom alla har lektioner. Emot mig kommer en kille från 9an. Jag går raskt förbi honom med sänkt blick, då han tar tag i mig och trycker upp mig mot väggen och håller ena handen för min mun och andra stoppar han in under tröjan och klämmer hårt på mina bröst. ”Vittu va du har nice pattar!” säger han. Jag är livrädd, panikslagen, och när han släpper taget springer jag genast till toaletten och storgråter. Jag går sedan till en lärare och säger jag fått migrän och är hemma 2 dagar från skolan. Har aldrig vågat berätta för någon.

Jag går i 8an. Är på en fest där jag inte känner många, har för en av första gångerna druckit alkohol, och känner att jag börjar må dåligt så jag lägger mig på soffan. Jag vaknar av att en 3 år äldre satt sig på soffan och kör in handen under min tröja och bh. Två andra killar sitter brevid och låtsas som ingenting. Jag stiger vingligt upp och går ut, spyfärdig. Han som stuckit handen under min tröja följer efter mig ut, drar mig till sig och kysser mig och tafsar ennu mer. I panik försöker jag ta mig ur hans grepp, och min räddning blir att jag spyr på honom. Han kallar mig för en ”satans bitch” och går in. Jag tar mina grejer och tar mig hem. Senare får jag höra om hur ”snäll han var som tog hand om mig då jag mådde illa”. Jag har aldrig vågat berätta för någon vad som egentligen hände.

Jag är 15 år. Har just börjar gymnasiet på ny ort. Har börjat sällskapa med en kille, har känt honom i kanske 2 månader. Han tar med sig på en hemmafest med sina kompisar. Jag sitter på soffan ett skede under festen, några flickor står och dansar i mitten av rummet. En av dem är extremt full och har väldigt kort kjol. Plötsligt sätter sig killen jag sällskapar ner sig brevid mig i soffan, och kastar ur sig ”Sku int det va roligt om ja sku fara å knipa hon i fittan? Ja lovar hon sku int ens bry sig!” Jag bara stirrade på honom och frågade vadfan som skulle vara roligt i det? Jag blev extremt arg och åkte hem ganska snart efteråt. Jag tänker ibland tillbaks på den kvällen och hoppas att flickan inte utsattes för något hemskt under resten av kvällen.

Min första pojkvän då jag var 17år, han var 18-19 år, även min första sexpartner. Vaknade ett flertal gånger på morgonen av att han hade sex med mig. Jag var torr, inte det minsta upphetsad (jag sov ju!!) och det gjorde ont. Han fortsatte tills han var klar och sen for han iväg på jobb.

Fy fan. Äcklad ännu idag då jag ser/hör hans namn fastän det gått över 10 år. 

Jag är fyra eller fem år gammal när det börjar. Han är i sextioårsåldern. Han nästlar sig in i familjer med barn i lämplig ålder genom att vara trevlig och hjälpsam. Jag minns att vuxna använde ordet barnkär om honom.

Och det är lätt för barn att tycka om honom. Han ser dem, han ger dem uppmärksamhet. Han bjuder på godis och kommer med små presenter. Han tar sig tid att leka, att sparka fotboll. Men det kommer alltid något tillfälle när han lyckas vara ensam med en. När man ska sitta i hans famn och hans stora äckliga tunga trevar runt i ens mun.

Jag minns hur jag redan som barn, redan medan det pågick, var medveten om dubbelheten. Han är så snäll. Utom då när… men annars är han snäll. Jag tänkte aldrig att det var mitt fel att han gjorde det han gjorde, men jag tänkte att det var fel av mig att tycka om honom också, att tycka om allt det där andra som inte var obehagligt.

En gång tar han med mig på utflykt, bara han och jag. Vi tittar på en utställning i ett butiksfönster, massor av My Little Ponys. Jag är sex år gammal och älskar My Little Ponys. Efteråt tar han med mig till ett bönehus. Det finns ett predikantrum med en säng i anknytning till bönehuset. Det är ganska mörkt i rummet. Han ligger ovanpå mig i sängen en lång stund. Jag säger flera gånger att jag vill gå därifrån. Han ligger ovanpå mig och frågar mig om det gör ont. Jag är sex år gammal och hjärtskärande ärlig, jag tar vuxna på orden när de pratar. Jag vantrivs i situationen, men det är ju inte det han frågar. Så jag svarar: nej, det gör inte ont. Då säger han ”bra, då är jag nog inte för gammal”. Jag tror inte att han klär av mig byxorna, men jag minns att han drar upp dragkedjan i mina byxor efteråt. (Resten av mitt liv kommer jag att undra: Har jag egentligen blivit våldtagen utan att veta om det? Var det så hemskt att mitt minne trängt undan det för att aldrig mer återvända?)

Det är 80-tal och sexuella övergrepp är inget man pratar mycket om. De vuxna är handfallna. Mina föräldrar är misstänksamma. De frågar mig trevande, jag vet exakt vad de pratar om men också att det är helt omöjligt för mig att berätta vad som händer, vad han gör. Jag tar på mig all skam i situationen, vänder den mot mig själv.

Mannen samlar på barn i stora mängder. Han skriver brev och håller kontakten. Han ordnar fester och utställningar. Han är aktiv i en inomkyrklig väckelserörelse, jobbar en tid som vaktmästare på deras folkhögskola. En tidigare elev på folkhögskolan säger att ”alla visste hur han sprang efter flickorna”. En person som bott i samma by som honom reagerar genast när jag nämner hans namn. Hon vet vad han går för. Jag känner till åtminstone tre personer i min bekantskapskrets som utsatts för övergrepp av samma man. En grupp föräldrar i en annan by upptäcker vad deras barn blivit utsatta för. De går till polisen, mannen döms till fängelsestraff. Väckelserörelsen där han varit aktiv noterar vad som hänt. De fråntar honom rätten att sälja rörelsens böcker och skrifter och meddelar sina lokalavdelningar om saken. Mannen har använt rörelsens lokaler för avskilda möten med barnen, han har använt rörelsens tillställningar som fiskdammar där han kunnat komma i kontakt med barn och deras föräldrar, fiska upp dem till sin samling. Det finns inget i rörelsens protokoll som visar att styrelsen skulle ha diskuterat detta, att man skulle ha kontaktat lokalavdelningarna och bett dem tala med familjer som varit aktiva och som kan ha kommit i kontakt med honom. I stället har jag hört av en annan drabbad att de aktiva i rörelsen inte ville ”döma” mannen genom att vittna om vad de visste.

De vuxna kände sig obekväma och teg. För obekväma för att konfrontera honom, för obekväma för att skydda barnen. Mannen var ju så trevlig.

Jag var på en efterfest, det hade varit sitz och vi kom dit från en annan fest. Jag träffade en jättetrevlig kille som ”jobbade” i baren, vi snackade länge och han bjöd en massa drinkar. Senare sågs vi på dansgolvet. Vi dansade först i en grupp på flera personer förrän han drog mig åt sidan och mot sig själv. Han var ganska hands on och jag sa att jag behöver frisk luft. Han övertalade mig om att det var så mycket folk på terrassen, och att vi skulle gå till bakgården istället. Jag sa inte något, han bara tog min hand och drog med mig. Blev litet lugnare när det var andra personer på bakgården, han kunde ju inte göra något då. Så fel jag hade. Killen smättar ciggen ur min hand och för mig upp mot väggen och trycker ner tungan i min mun, de andra personerna, tre killar, jublar till och klappar, förrän en av dem säger ”vi går in så att dom får va ifred”. Jag känner två av dem. Med tungan djupt i min mun för han händerna längs benen och uppåt, lyfter på kjolen tills han når trosorna för att ta i dem så att det spänner mellan benen. Jag knuffar honom ifrån mig för att få luft, torkar mig om munnen med baksidan av handen och drar ner kjolen, han försöker sig på mig igen men jag lyckas smita in. Någon timme senare börjar folk gå hem, jag väntar på en taxi när han kör upp framför mig, ”du förlåt för det där tidigare, jag blev bara så caught up in the moment, kan jag snälla få köra hem dig, vi bor ju mot samma håll”. Som fattig studerande sätter jag mig i bilen och ger honom en adress två kvarter ifrån var jag egentligen bor. Vi pratar och han berättar om hur ledsen han var om det som hände tidigare ”det är bara att du e så jävla fin”. Efter en stund märker jag att han kör fel, förbi adressen jag gav. Jag konstaterar att han kör fel, ”men jag bor här riktigt nära, tänkte att vi kunde mysa litet ännu.” Jag blir stel av panik, i rödljusen lägger han handen mellan mina ben och ger mig ett dumt flin. Det blir grönt och han kör framåt, med handen kvar. Jag ropar till att han måste stanna, ”det är lugnt, vi e just framme”. Jag ropar att jag spyr, jag måste spy! Han nitar och jag slänger mig ur bilen och springer iväg. Barfota springer jag över snön och till en innergård där jag vet att en dörr till trapphuset brukar vara olåst. Där sitter jag och snyftar tills en äldre dam kommer för att gå ut med sin hund. Jag säger bara att jag är okej, allt är okej och går hem.

Jag var fyra-fem och i samma familjedagvård där jag sköttes fanns ett syskonpar där ena brodern var i min ålder och den andra betydligt äldre. Den äldre brodern hade hittat porrtidningar nånstans som han tvingade oss titta på. Sedan ville han att jag och den yngre brodern skulle ”knulla”, dvs ta av oss byxorna och jucka mot varann. Det här hände flera gånger och jag visste inte riktigt vad det var men visste att jag ska skämmas över det.

Några år senare går jag och den yngre brodern på samma klass i lågstadiet. En dag cirkulerar en lapp i klassen och läraren kräver veta vad det står på den. Det står ”XX och XX har knullat.” Alltså jag och den yngre brodern. Läraren fnyser och säger ”Nå knappast har dom” och jag skäms så mycket att jag vill dö.

Jag har aldrig talat om det här med någon, för jag skäms. Fortfarande. 30 år senare.

Då jag var i slutet av tonåren/början av 20-årsåldern serverade jag o några kompisar på sitsar arrangerade av och för en svenskspråkig manlig sångförening. De ville gärna att vi skulle klä oss ”snyggt”, helst i kjol, sades det före vi började. Jag serverade för dem under flera sitsar o inser nu hur otroligt olämpligt o obehagligt det hela var. Många av sångarna var otroligt trevliga o respektfulla. Problemet var de många som inte var det. Jag o mina vänner fick höra flera otroligt sexistiska o obehagliga kommentarer av män oftast mycket äldre än vi var. De trevliga sångarna bad ständigt om ursäkt o varnade oss för vissa sångare. Bl.a. blev vi tipsade om att hålla oss borta från vissa som kunde tafsa. Kören i fråga har även ett nära samarbete med en kvinnlig kör o det var även mycket obehagligt att höra hur dessa män talade om vissa kvinnliga körmedlemmars kroppar och utseende o vilka som kunde vara ”lätta byten” om man fick dem tillräckligt fulla.

En gång var jag på körens klubblokal för att hjälpa en av sångarna med förberedelser för en fest. När jag kom dit satt 4 sångare (alla gifta med barn hemma) o kollade på porr. De skrattade o berättade att de sagt åt sina fruar att de övade inför den årliga julkonserten. Sångaren som jag skulle träffa verkade besvärad o bad om ursäkt o sade att han inte kunde göra något åt saken. Jag satt sedan där o diskuterade festen medan de fyra andra satt o kollade på en porrfilm där en ung sekreterare blev påsatt av en grupp affärsmän. Det hela var otroligt ovekvämt o obehagligt.

Efter att jag slutade servera för kören i fråga så har många jag känner gjort det efter mig. Behöver jag ens nämna att varenda en varit ev de kvinnliga könet? Jag har hört många ovehagliga berättelser om hur vissa hamnat ut för just tafsande av sångare, ibland tillräckligt gamla för att vara dessa tjejers pappor! Så många har känt obehag o först i efterhand förstått hur osaklig o obehaglig jargongen är på dessa fester.

Ingen tycks ifrågasätta eller ta upp detta. Antingen hör sångarna till gruppen som beter sig osakligt eller sen hör de till gruppen som tycker att det är fel men tiger o förblir passiva. Tyvärr e passivitet det samma som accepterande. Jag skulle hoppas att svanska manliga sångföreningar skulle fundera på regler som bör följas för det beteende som nu fortfarande råder på deras klubblokaler o fester är sexistiskt, osakligt, obehagligt och accepteras av någon absurd anledning?

Jag är på krogen och en hand söker sig upp innanför min kjol. Jag vänder mig snabbt om och ger en örfil. Personen ser sig ”förvånat” omkring och ropar vad jag håller på med. Vakter kommer på plats och han säger att jag slog honom och jag säger att han tafsat under min kjol och jag vänt mig om och gett örfil. NÄHÄ! Säger mannen och tillägger att det måste vara nån annan, som snabbt försvunnit. Ingen tror på min snabba reaktion eller hur kränkt jag känner mig. Jag blir utsläng ur krogen! När jag går mot dörren ser jag mannen hånle och sniffa på sina fingrar.