Vill du delta i Astra?
Astras höstnummer 2016 kommer att ha temat ARBETE.
Har du en idé för en artikel, kolumn, konstverk eller annat som berör temat? Skicka i så fall en kort beskrivning (ca 150 ord) till astra(at)astra.fi senast den 9 maj.
Vi besvarar förslagen efter den nionde och deadline för färdiga texter kommer vara den 26 juni.
”Att välja att vara subjekt”
I helvita dräkter och led-blinkande sneakers träder Blaue Frau in för en fullsatt premiär av 11, electropop-konserten teatergruppens elvaårsjubileum till ära. Blaue Frau kallar sig Finlands enda uttalat feministiska teatergrupp (i hopp om att någon ska invända ’nej, det finns en till’) och består av skådespelarna Sonja Ahlfors och Joanna Wingren. I detta firande är också många fler involverade. Sångtexterna har Barbro Smeds skrivit baserat på samtal om gruppens elva händelserika år. De glittrande syntslingorna är komponerade av svenska musikduon Systraskap. Malin Nyqvist har inte bara formgivit de eteriska klädslarna och videoprojektionerna, utan spelar och sjunger också med på scenen. Det är en samling multibegåvade kvinnor som Blaue Frau fått med sig i skapandet av något de aldrig gjort förr.
Hej prenumerant!
Vi har en glädjande nyhet, du som får hem Astra i postlådan har nu möjlighet att boka biljetter till Klockriketeaterns föreställning 3 Musketeers East of Vienna till halva det vanliga biljettpriset!
Föreställningen går tisdag, onsdag, fredag, lördag och söndag den här veckan (5-10.4) och de fyra sista chanserna att se musketörerna är 25, 26, 27 och 28.4.
Din biljett - som kostar ynka 16 euro - får du genom att uppge koden ASTRA2016 när du bokar biljetten på liput@madhousehelsinki.fi.
Föreställningen ges på Tiivistämö-scenen i Södervik, klockan 19 varje föreställningskväll.
Kolla mera på hemsidan http://www.klockrike.fi/svenska/
PS: Om du tecknar en prenumeration under veckan kan du också använda rabattkoden.
1/2016: Beroende
Astra 1/2016
Tema: Beroende
Det nyaste numret av Astra har temat BEROENDE. I numret behandlar vi försök en politik som har beroende och inte oberoende som utgångspunkt och mål. Vi försöker ta vara på den politiska kraft som finns i det att vi behöver och hjälper varandra.
I nummer 1/16 av Astra hittar ni en intervju Katrine Marçal, en text om ekofeminism, ett reportage om hbtq-flyktingars situation i Finland och rumänska hemhjälpar vardag i Italien, en analys om manlighet och klass, många dikter och ni hittar som vanligt serier, recensioner och mycket mycket mer.
INNEHÅLL
Nina Nyman: Om födslar och flyktingar
Moa Lindholm: Gemenskap över tyst svartpeppar
Heidi Lång: Att vara tjej är okej
Diana Eriksson Lagerqvist: Det här med att lyssna
Vilhelmina Öhman: Internationellt sätt tryggt rum
Vanja Carlsson: Jämställdhets-politiken – utgångspunkter och styrning
Sarah Godsell:
Building
Guerrilla (FeesMustFall 2015)
Stampede
Yellow bricks
Daniel Nyman: Beroende
Maria Kallio: Dikt
Christin Sandberg: Vi är alla sårbara
Christin Sandberg: Omvårdnad och beroende – Hemhjälp i Italien
Annakaisa Suni: Den ekonomiske mannen faller
Rebecka Vilhonen: All about the money
Institute for Precarious Consciousness: Alla har vi ångest
Adrian Perera: En beroende man – ett systemfel
Anna Remmets: Alkohol, klass och kön
Martina Moliis Mellberg: Hemkomsten
HELSKÄRMSLÄGE
Om födslar och flyktingar
Text: Nina Nyman
Under hösten har jag tvingats möta mitt eget beroende av andra, jag har varit gravid och senare under vintern singelmamma till ett nyfött litet barn. Som gravid upptäckte jag att det inte bara blev socialt accepterat att behöva stöd, utan det till och med förväntades av mig. Från staten fick jag moderskapsförpackning och kommunen erbjöd gratis föräldrakurser och otaliga hälsovårdsbesök. I skrivande stund har vi besökt sjuksköterska och/eller läkare totalt 20 gånger och tagit otaliga laboratorieprover, varje gång bara för att konstatera att allt är normalt och bra. Och så får jag betalt för att ta hand om mitt barn. I över 60 finländska kommuner får kvinnor som föder barn dessutom ett extra penningbidrag bara för att de väljer att skaffa barn.
Det finns naturligtvis en orsak till att allt det här stödet ges.
Signalen är vanligtvis att vi inte får vara ekonomiskt beroende av stat och kommun, och genom att upprepa hur stor belastning folket är på statskassan döljs faktumet att det är staten som är beroende av oss. Någon ska bo i det här stora tomma landet där vi kan räkna fem och en halv hektar land per person (om vi räknar med vattenytan är det mer än sex hektar). Någon ska betala skatt och någon ska fortsätta bygga det här välfärdssamhället.
En annan orsak att jag som föderska fått mycket hälsovårds och ekonomiskt stöd handlar om värderingar landet vill upprätthålla. Ett försök att ge alla en bra start i livet genom att trygga god hälsa och minska fattigdom.
Det är alltså en hel del pengar och, skulle jag säga, omtanke som satsas på att välkomna nya människor till landet. Ändå var födelsetalet i Finland 2015 det lägsta sedan hungersåren på 1860-talet.
Men den här omtanken gäller bara vissa människor som kommer till landet. Bara de som några veckor efter att de anlänt får ett socialskyddskort på posten utan att de ansökt om det. Att det finns pengar och vilja att satsa på små människor som (eventuellt) kommer betala skatt om 20 år, men att det inte går att satsa på samma sätt på de människor flytt hit och som desperat behöver det är inte logiska prioriteringar, det handlar om ideologiska prioriteringar.
Inom ockupationsrörelser bukar en säga ”ett hus utan människor för människor utan hus” och Finland är ett land (nästan) utan människor som kunde vara ett land för människor utan land.
Skribenten är Astras cheferaktör och hemmamamma